Svenskt EU-initiativ för en oberoende "Turkiet-kommission"
Skriftlig fråga 2005/06:1695 av Lundgren, Kerstin (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-24
- Anmäld
- 2006-05-24
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2006-06-01
- Besvarad
- 2006-06-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 maj
Fråga 2005/06:1695 av Kerstin Lundgren (c) till utrikesminister Jan Eliasson (s)
Svenskt EU-initiativ för en oberoende "Turkiet-kommission"
Sveriges riksdag hade i början av maj, närmare bestämt den 9 maj, besök av turkiska parlamentets talman. Det var välkommet för alla oss som vill arbeta för att Turkiet ska bli medlemmar i EU, för alla oss som ser värdet av den process som nu pågår.
I samband med sitt tal i riksdagen och den efterföljande frågestunden framförde talmannen att den turkiska staten är villig att acceptera en oberoende kommission under överinseende av EU för att forska om vad som hände i Turkiet under åren 1914@1915. Kommissionen skulle bestå av oberoende forskare och jurister, representanter för turkiska staten samt för assyrier, kaldéer och syrianer. En sådan kommission skulle vara klart välkommen för att nå fram i en fråga som under många, många år inte varit möjlig att tala om @ långt mindre öppet granska.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till utrikesministern:
Är ministern beredd att ta initiativ i EU för att få till stånd en kommission av det slag som jag här omtalat?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1695 besvarad av
Svar på frågorna 2005/06:1695 om svenskt EU-initiativ för en oberoende "Turkietkommission" och 1696 om svenskt agerande gentemot Turkiet
Utrikesminister Jan Eliasson
Kerstin Lundgren har frågat mig hur jag avser att verka för att en oberoende kommission för att utröna vad som hände i Turkiet under åren 1914@15 kommer till stånd.
Det turkiska samhället har på senare tid genomgått en försiktigt positiv utveckling vad gäller öppenheten kring händelserna under åren 1914@15 och de övergrepp som då begicks.
Frågan har länge varit närmast tabubelagd. Under det senaste året har dock två konferenser i ämnet arrangerats och en rad böcker publicerats. Frågan har vidare debatterats i pressen och uppmärksammats av turkiska frivilligorganisationer.
Såväl premiärminister Erdogan som utrikesminister Gül har talat om behovet av historisk forskning och respekt för olika åsikter. Enligt turkiska myndigheter är också de så kallade osmanska arkiven nu öppna för forskning. Jag utgår från att det internationella forskarsamfundet kommer att pröva om materialets faktiska tillgänglighet därmed ökat.
Det uttalande talman Arinc gjorde vid sitt besök i Sverige visar också på en ökad öppenhet från den turkiska regeringens sida. Från svensk sida välkomnar vi detta.
Jag instämmer i vikten av att de fruktansvärda händelserna i det osmanska riket mellan 1915 och 1923 grundligt utreds. En sådan utredning, också i fråga om kulturarv och egendom, är av stor betydelse för efterlevande, för dem som förlorat sin egendom och för den turkiska allmänheten. Den skulle också kunna bidra till ökad samsyn och försoning. Händelserna påverkar ännu relationerna mellan Turkiet och Armenien. Det är välkommet att Turkiets regering föreslagit att en mellan Turkiet och Armenien gemensam historiekommission tillsätts för att utreda frågan. Det är rimligt att assyrier/syrianer och andra drabbade grupper då också inbjuds att delta. Vill parterna att detta sker under EU:s överinseende bör den frågan naturligtvis prövas i positiv anda.
Inom ramen för EU:s kulturarvsprogram, som Turkiet deltar i, har 12 miljoner euro avsatts till stöd för kulturarvsprojekt i sydöstra Turkiet. Jag vill i detta sammanhang också lyfta fram de insatser Sverige gör för att på bilateral bas bidra till ökad öppenhet och försoning. Generalkonsulatet i Istanbul arrangerade för ett år sedan den första internationella konferensen om den assyrisk/syrianska diasporans situation och möjligheter att återvända till Turkiet.
Fredagen den 26 maj arrangerade generalkonsulatet i samarbete med en turkisk NGO en konferens om de religiösa minoriteternas äganderättsproblem. Denna kommer i oktober att följas upp av en konferens som specifikt inriktar sig på äganderätts- och kulturarvsfrågor som berör assyrier/syrianer. Inom ramen för regeringens Turkietprogram lämnar Sverige också bidrag till svenska och turkiska organisationer och institutioner som tillsammans arbetar med dessa frågor. Jag hoppas att vi också genom detta instrument ska kunna främja en positiv utveckling och ett öppet diskussionsklimat.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.