Till innehåll på sidan

Svenska kraftnäts ansökan om koncession för luftledning

Skriftlig fråga 2020/21:791 av Alireza Akhondi (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-30
Överlämnad
2020-11-30
Anmäld
2020-12-01
Svarsdatum
2020-12-09
Sista svarsdatum
2020-12-09
Besvarad
2020-12-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

I mitten av 2017 lämnade Svenska kraftnät in ansökan om koncession att få bygga en luftledning på sträckorna Ekhyddan–Nybro och Nybro–Hemsjö till Energimarknadsinspektionen (EI). Ledningen berör kommunerna Emmaboda, Karlshamn, Nybro, Olofström, Oskarshamn, Mönsterås, Högsby, Ronneby och Tingsryd. Samtliga nio kommuner motsätter sig ledningens sträckning och utformning. Man anser bland annat att den medför en stor påverkan på boendemiljöer, friluftsliv, områdets karaktär och naturmiljö samt skyddsvärda arter (för en del av sträckan).

Enligt EI var Svenska kraftnäts ansökan om koncession inte tillräckligt utförlig för att man skulle kunna göra en fullständig bedömning. EI begärde därför kompletteringar i ärendet. Svenska kraftnät valde att inte följa EI:s begäran i alla delar. Därav kan EI inte se att Svenska kraftnät har visat på att den ansökta ledningen i det aktuella utförandet och i den aktuella sträckningen uppfyller kraven på lämplig lokalisering i kombination med bästa möjliga teknik. EI har avslagit ansökan.

I avslaget läggs stor vikt vid miljöbalkens krav och avsaknaden av adekvat utredning av markkabelalternativet. EI anser att Svenska kraftnät inte på ett tydligt sätt motiverat hur risken för fel eller störning skulle öka vid partiell markförläggning. EI menar vidare att specificerade kostnader för markkabel eller en alternativ dragning runt boendemiljöer inte har redovisats. Sammantaget bedömer EI att Svenska kraftnät inte har visat att en luftledning längs hela sträckan är det bästa alternativet.

Svenska kraftnät motsätter sig EI:s beslut. De anser att de tagit fram ett fullgott underlag och att utredningen uppfyller lagkraven för en koncessionsansökan. Svenska kraftnät har därför överklagat beslutet från EI till regeringen. De yrkar i första hand på att regeringen ska ändra EI:s beslut och bevilja nätkoncession för linjerna och i andra hand att regeringen ska återförvisa ärendet till Energimarknadsinspektionen för förnyad handläggning.

Nu är det upp till regeringen att avgöra om det underlag som tagits fram uppfyller de lagstiftade kraven på en koncessionsansökan. Beslutet kan bli prejudicerande och därmed påverka dragningen av framtida ledningar i Stockholmsregionen.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att öka Svenska kraftnäts transparens och öppenhet kring kostnadsbild och olika teknikval?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:791 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Svar på fråga 2020/21:791 av Alireza Akhondi (C)
Svenska kraftnäts ansökan om koncession för luftledning

Alireza Akhondi har frågat mig vad jag och regeringen avser göra för att öka Svenska kraftnäts transparens och öppenhet kring kostnadsbild och olika teknikval.

Energimarknadsinspektionen (Ei) är beslutande myndighet i fråga om nätkoncession för linje. I 2 kap. ellagen (1997:857) och i elförordningen (2013:208) finns bestämmelser om vad en ansökan ska innehålla. Det är på det underlaget som Ei sedan fattar beslut.

Av detaljregleringen framgår det i 6 kap. 35 § miljöbalken att ansökan ska innehålla uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten. Vidare anges det i 6 § elförordningen att ansökan ska innehålla kostnadsberäkningar. Vid Ei:s prövning av koncessionen ska sedan de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken tillämpas, däribland 2 kap. 7 § som anger att nyttan för skyddsåtgärder och försiktighetsmått ska vägas mot kostnaden för sådana åtgärder. Befintligt regelverk innehåller alltså redan krav på att ansökan ska innehålla uppgifter om både alternativa lösningar och kostnader. Projekten samråds först och Ei remitterar sedan ansökningarna; det finns således flera möjligheter för andra än Ei att komma med synpunkter avseende ansökans innehåll. Det ankommer i första hand på Ei att avgöra vad som är tillräckligt i det enskilda fallet, i andra hand på regeringen eller mark- och miljödomstolen, beroende på vilken instans som prövar överklagandet.

I nuläget avser inte regeringen lämna förslag på ändringar i regleringen av dessa frågor.

Stockholm den 9 december 2020

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.