Svensk bnp-tillväxt

Skriftlig fråga 2018/19:1 av Dennis Dioukarev (SD)

Dennis Dioukarev (SD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

I dagarna publicerade IMF sin prognos över utvecklingen i världsekonomin. Där finns siffror över tillväxten i respektive land mätt som bnp per capita, ett mått som de rödgröna partierna inte talat mycket om under sin tid i regeringen. Statsrådet Andersson har i stället valt att fokusera på bruttonationalprodukten, som är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land men som enskilt inte säger särskilt mycket om tillståndet i ekonomin. Exempelvis har ett land som Indonesien högre ekonomisk aktivitet och därmed högre bnp än Sverige men å andra sidan betydligt lägre levnadsstandard, mätt som bnp per capita. Bnp per capita mäts som bnp dividerat med antalet invånare i landet, vilket ger oss en mer rättvisande bild av ett lands välstånd och levnadsstandard. En positiv utveckling i bnp per capita är avgörande för exempelvis kommuners ekonomi och för framtida pensioner. I klartext betyder det att utan tillväxt finns det inget välstånd att fördela.

IMF-prognosen borde därför för svenskt vidkommande vara en väckarklocka. Svensk bnp per capita ligger på 0,7 procent, vilket är historiskt svaga siffror som placerar oss sist i hela EU. I ett läge när högkonjunkturen gått på högvarv i flera år i Sverige borde siffrorna föranleda en omfattande diskussion om vad som egentligen gått fel. Till och med Grekland och Italien, länder normalt förknippade med ekonomiska problem, ligger högre än Sverige i placeringen.

I kontrast till detta ligger Ungern och Polen i den absoluta toppen av den europeiska bnp-tillväxten. För att fortsättningsvis bygga välstånd i Sverige är det i nuläget fundamentalt viktigt att studera skillnaderna dessa länder emellan för att förstå varför det förhåller sig på detta vis.

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är därför följande:

 

Vilka slutsatser drar ministern av skillnaderna i bnp per capita mellan Sverige å ena sidan och Ungern och Polen å andra sidan?

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad: 2018-10-10 Överlämnad: 2018-10-11 Inte besvarad: 2018-10-12 Anmäld: 2018-10-16 Sista svarsdatum: 2018-10-17
Svar på skriftlig fråga