Styrelsearvoden och dess beskattning

Skriftlig fråga 2016/17:1793 av Jörgen Warborn (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-08-10
Överlämnad
2017-08-11
Besvarad
2017-08-25
Sista svarsdatum
2017-08-25
Svarsdatum
2017-08-25
Anmäld
2017-08-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Den 20 juni fastställde Högsta förvaltningsdomstolen att styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst. Endast i speciella undantagsfall ska beskattningen ske som inkomst av näringsverksamhet. Detta betyder att förutsättningarna för personer att utföra professionellt styrelsearbetehar förändrats till det sämre. Antingen blir det dyrare för bolagen att behålla uppskattade styrelseledamöter som bidrar till sysselsättning och välfärd. Eller så ökar trösklarna att hitta personer som är villiga att arbeta professionellt och produktivt. De negativa konsekvenserna för näringslivet är uppenbara.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:

Avser finansministern och regeringen att vidta åtgärder för att förändra beskattningen av styrelsearvoden och hur skulle dessa åtgärder se ut?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1793 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



PAGE

2


Fi2017/03158/S1

Fi2017/03200/S1

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1793 av Jörgen Warborn (M) Styrelsearvoden och dess beskattning och 2016/17:1815 av Maria Malmer Stenergard (M) Styrelseuppdrag med F-skattsedel

Jörgen Warborn har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att förändra beskattningen av styrelsearvoden och hur dessa åtgärder skulle se ut. Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag avser att se över lagstiftningen så att det blir möjligt för styrelsearbetare att återigen fakturera styrelsearvodet, i stället för att få ersättningen utbetald som lön.

Uppdrag som styrelseledamot kan enligt aktiebolagslagen bara innehas av en fysisk person. Av bl.a. den anledningen har styrelseuppdrag i praxis ansetts vara sådana personliga uppdrag som i normalfallet ska beskattas som inkomst av tjänst hos den som utför uppdragen (se RÅ 1993 ref. 104 och RÅ 2000 not. 187). Endast under vissa särskilda förutsättningar har beskattning ansetts kunna ske i inkomstslaget näringsverksamhet.

Jag kan konstatera att i det avgörande som Jörgen Warborn och Maria Malmer Stenergard hänvisar till fastställde Högsta förvaltningsdomstolen att rättsläget i den här frågan inte har ändrats efter den lagändring om begreppet näringsverksamhet som gjordes 2009 i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen. Den bestämmelsen tar enligt Högsta förvaltningsdomstolen nämligen sikte på andra omständigheter än vad som varit styrande i praxis avseende beskattningen av styrelsearvoden, dvs. att aktiebolagslagen ger styrelseuppdraget en särskild och framför allt personlig karaktär.

Att styrelsearvoden som huvudregel utgör inkomst av tjänst gäller alltjämt. Domen har dock föranlett en viss förändring i hur Skatteverket anser att reglerna ska tolkas. Jag avser att noga följa utvecklingen i näringslivet till följd av domen.

Stockholm den 25 augusti 2017

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.