Stressrelaterade sjukdomar

Skriftlig fråga 2017/18:278 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-11-14
Överlämnad
2017-11-15
Anmäld
2017-11-16
Svarsdatum
2017-11-22
Sista svarsdatum
2017-11-22
Besvarad
2017-11-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

SVT Värmland rapporterade nyligen att antalet sjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar ökar. I Värmland var nästan 1 300 personer sjukskrivna vid årsskiftet, en ökning med 29 procent jämfört med 2015. I december 2016 var 1 047 kvinnor och 252 män sjukskrivna med en stressdiagnos. Året innan var siffrorna 810 kvinnor och 199 män. Det är otäckt att problemet ökar och att kvinnor är en stor majoritet. Det visar kanske på hur ojämställt vårt arbetsliv är i dag.

Sverige var världsledande i de här frågorna fram till 2007 då den borgerliga regeringen valde att lägga ned det välfungerande Arbetslivsinstitutet. Även nedskärningar inom ämnet arbetsvetenskap har lett till att en tredjedel av forskningen lagts ned. I stället präglas debatten i dag av partiska utredningar från näringsliv och fackliga organisationer. Regeringen har nu inrättat en ny myndighet för arbetsmiljökunskap som får i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om arbetsmiljö. Ett bra beslut för att få ordning på arbetsmiljöarbetet, men arbetslivet är bara en del av den stressrelaterade problematiken.

Det är inte bara i Värmland som problemet är stort; sjukskrivningar kopplade till stress har ökat kraftigt i hela landet de senaste åren. Orsakerna till detta är såklart många, men mycket i dagens samhälle handlar om att vi ska prestera både på jobbet och på fritiden. Osunda ideal och en strävan att jämföra sig med andra är ett samhällsproblem. Tillsammans med skolans och arbetslivets stress leder detta till en ohållbar livssituation. Jag har själv varit med om när kroppen säger ifrån och vet hur illa det är. Stress är en folksjukdom som inte bara påverkar vuxna utan även drabbar barn och unga, från alla samhällsklasser.

Just nu känns det som att vi sätter ett plåster på ett brutet ben. Fler insatser krävs för att komma till rätta med denna oroande utveckling och här spelar forskningen en avgörande roll för att vända trenden.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Vilka initiativ är ministern beredd att ta för att bryta trenden med ökade stressrelaterade sjukdomar?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:278 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2017/06506/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:278 Stressrelaterade sjukdomar av Lars Mejern Larsson (M)

Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta för att bryta trenden med ökade stressrelaterade sjukdomar.

Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem. Regeringen avsätter redan i år över 1 miljard kronor för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa. Regeringens strategi inom området psykisk hälsa ska stimulera utvecklingen av förebyggande och främjande arbete generellt, men också tidiga insatser till de som inte mår bra eller är i risk. Regeringen gör bedömningen att det finns ett stort behov av att utöka satsningen inom psykiatri och psykisk hälsa. Regeringen har därför föreslagit att avsätta drygt 1,7 miljarder kronor 2018 för insatser inom området psykisk hälsa, vilket är en förstärkning på ca 550 miljoner kronor jämfört med föregående år. För 2019 beräknas drygt 2,2 miljarder kronor och 2020 knappt 2 miljarder kronor. Utvidgningen av satsningen görs bl.a. för att stärka första linjens vård och specialiserad psykiatri för både barn och vuxna. Genom den överenskommelse som regeringen tecknat med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för 2017 stimuleras och stödjs huvudmännens arbete med psykisk hälsa. Regeringen avser att teckna en överenskommelse med liknande inriktning för 2018.

Sedan regeringen tillträdde har det varit en viktig prioritering att höja ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken. Under mandatperioden har regeringen förstärkt resurserna inom arbetsmiljöpolitiken med över 100 miljoner kronor årligen. Ytterligare resurser har satsats på arbetslivsforskning och på Arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet. Budgetsatsningarna är angelägna, inte minst mot bakgrund av den förra regeringens omfattande neddragningar inom arbetsmiljöområdet.

Regeringen har också beslutat om en nationell arbetsmiljöstrategi med konkreta åtgärder inom tre prioriterade områden: nollvision mot dödsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt psykosocial arbetsmiljö. Arbetsmiljöstrategin har arbetats fram i nära samråd med arbetsmarknadens parter, som har en mycket viktig roll att spela i ett framgångsrikt arbete för god arbetsmiljö.

Den psykiska ohälsan ökar och orsakerna finns inte minst i arbetslivet. Ett delområde som regeringen anser bör ges särskild plats är därför den psykosociala arbetsmiljön, särskilt i de kvinnodominerande sektorerna. Organisatoriska eller sociala faktorer är exempelvis den vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som började gälla i mars 2016, innebär ett stort steg framåt och nya möjligheter i arbetsmiljöarbetet. Arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling är tre områden som står i fokus för de nya föreskrifterna. Under 2017-2019 gör Arbetsmiljöverket särskilda tillsynsinsatser gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har den 16 november 2017 fått i uppdrag att vidareutveckla och sprida sin film till berörda aktörer.

Inom ramen för regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro har regeringen identifierat sju områden där åtgärder behöver vidtas, varav ett är bättre arbetsmiljö. Åtgärdsprogrammet bygger på att regeringen, berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter och hälso- och sjukvården tillsammans tar ansvar. Det handlar om förebyggande åtgärder, insatser under sjukfallet och stöd tillbaka till jobb. Regeringen har inom ramen för överenskommelsen med Sveriges Kommuner och landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivning- och rehabiliteringsprocess tillfört 500 miljoner kronor årligen för evidensbaserade behandlingar av psykisk ohälsa och smärtproblematik.

Sammanfattningsvis har regeringen tydligt prioriterat arbetsmiljöarbetet och arbetet för att främja psykisk hälsa under mandatperioden. Det finns nu goda förutsättningar för att komma tillrätta med arbetsrelaterad stress. Jag kommer att fortsätta att följa frågan.

Stockholm den 22 november 2017.

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.