Till innehåll på sidan

Straffskärpningar och ändrade rutiner för häktning

Skriftlig fråga 2017/18:1615 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-08-16
Överlämnad
2018-08-16
Besvarad
2018-08-30
Sista svarsdatum
2018-08-30
Anmäld
2018-08-30
Svarsdatum
2018-08-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

De senaste dagarna har Sverige skakats av en lång rad bilbränder och än så länge vet vi inte vilka som ligger bakom dessa fruktansvärda attacker eller vad de haft för syfte. Det är dock uppenbart att det rör sig om hänsynslösa individer som definitivt inte borde få röra sig fritt i samhället.

En av dem som delgivits misstanke om brott i samband med de våldsamma bilbränderna är, enligt nättidningen Nyheter Idag, en person som så sent som förra månaden dömdes till tio månaders fängelse. Trots domen var mannen på fri fot då endast personer som döms för särskilt grova brott blir häktade fram till dess att de ska avtjäna sitt straff. Mannen, född 1999 och med dubbelt medborgarskap i Sverige och Iran, dömdes då på fyra punkter för rån, ringa narkotikabrott, rattfylleri och brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Han har dessutom tidigare dömts för annan brottslighet.

I skrivande stund ska totalt tre personer vara anhållna. En är anhållen i sin frånvaro, men blev gripen av den turkiska gränspolisen när han försökte ta sig in i landet. En tredje person ska enligt Nyheter Idag också vara straffad sedan tidigare.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:

 

Är det rimligt att personer som begår flertalet brott och uppenbarligen har en kriminell livsstil kan försättas i fri fot efter en fällande dom, eller avser ministern att verka för en förändring av nuvarande förhållningssätt?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1615 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)




Svar på fråga 2017/18:1615 av Markus Wiechel (SD)
Straffskärpningar och ändrade rutiner för häktning

Markus Wiechel har frågat mig om det är rimligt att personer som begår flertalet brott och uppenbarligen har en kriminell livsstil kan försättas på fri fot efter en fällande dom, eller om jag avser att verka för en förändring av nuvarande förhållningssätt.

Först och främst vill jag säga att de bilbränder som ägt rum under senare tid är fullständigt oacceptabla och att polisen nu arbetar intensivt med att utreda brotten och att skapa trygghet i dessa områden.

Döms en misstänkt person för ett brott och är han eller hon häktad i målet är det domstolens uppgift att pröva om personen ska stanna kvar i häkte till dess domen vinner laga kraft. Vid bedömningen ska domstolen pröva om någon av de särskilda häktningsskälen fortfarande är aktuella. I de allra flesta fall har den s.k. kollusionsfaran, dvs. risk för att den misstänkte försvårar sakens utredning, upphört redan i och med att bevisningen har tagits upp under rättegången. Däremot kan risken för fortsatt brottslighet, s.k. recidivfara, alltjämt förekomma hos den dömde. Rätten ska därutöver pröva om fortsatt häktning är proportionerligt.

Riksdagen har nyligen sagt ja till regeringens förslag till ny strafftidslag. Den nya lagen innebär en modernisering och omarbetning av regelverket för att göra det tydligt och enklare att förstå och tillämpa. Kravet på att ett föreläggande om inställelse ska utfärdas utan dröjsmål har nu reglerats i lag. Den nya lagen innebär även en anpassning till systemet med överförande av straffverkställighet mellan olika länder. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2019.

Att hålla personer som begår grova brott borta från gatorna är en högt prioriterad fråga för regeringen. Det är ytterst angeläget att vanliga människor kan känna sig trygga och säkra i sitt eget bostadsområde. Det är bland annat anledningen till att regeringen nu gör den största satsningen på polisen på väldigt många år. Vi anställer 10 000 fler i polisen till år 2024. Regeringen har också under den här mandatperioden lagt fram ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation år 2017–2025. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden och att bryta segregationsmekanismer strukturellt.

Regeringen har även initierat omfattande skärpningar i den straffrättsliga lagstiftningen under mandatperioden. Ett stort antal straffskärpningar har gjorts, bland annat när det gäller allvarliga våldsbrott, grova vapenbrott och grov skadegörelse. Regeringen har dessutom för avsikt att skärpa straffen för attacker mot blåljusverksamhet. Inom Regeringskansliet bereds också förslag om nya ungdomspåföljder.

Vidare vill regeringen att brottsbekämpande myndigheter på ett enklare och mer verksamhetsanpassat sätt ska kunna använda kamerabevakning. En utredning har därför nyligen föreslagit att dagens tillståndsplikt för Polismyndigheten, Kustbevakningen, Säkerhetspolisen och Tullverket tas bort. Utredaren bedömer att förslagen kommer att medföra positiva effekter för brottsbekämpningen, vilket i förlängningen gynnar samhället i stort. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet

Stockholm den 30 augusti 2018

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.