Stora demonstrationer i Irak

Skriftlig fråga 2019/20:124 av Anders Österberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-08
Överlämnad
2019-10-09
Anmäld
2019-10-10
Svarsdatum
2019-10-16
Sista svarsdatum
2019-10-16
Besvarad
2019-10-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I Irak har det utbrutit stora demonstrationer de senaste veckorna. Minst 200 unga människor har dött i samband med dessa, och över 6 000 är skadade. Dessutom är många hundra i fängsligt förvar.

Bakgrunden till demonstrationerna är omfattande korruption, arbetslöshet och social orättvisa. Protesterna har också fått utlopp via sociala medier, och hashtagen #savethepeopleofiraq har blivit spridd över hela världen.

I Tunisien brände sig en grönsakshandlare till döds innan revolutionen skedde där. I Irak blev en diversehandlare av med sina varor efter att polisen slog till, och han, Wissam, valde också att bränna sig till döds. Tragiken är såklart oerhörd. Han lämnar tre barn efter sig. Jag nämner Wissam bara för att synliggöra en av alla de siffror som kommer fram i nyhetsrapporteringarna.

Först ignorerade irakiska regeringen demonstrationerna. Sedan användes varmvattenkanoner och gummikulor, och tre unga killar dödades vid Tahrirtorget. Detta var under den första dagen. Alla tre som dog kom från ett fattigt område i Bagdad. Efter detta har dödandet och antalet sårade eskalerat.

Internet har varit nedstängt. Flera tv-kanaler som har visat sitt stöd för protesterna har attackerats av miliser. Just nu är det något lugnare i landet, men den irakiska säkerhetschefen hotade i går med att straffa alla demonstranter som deltagit i protesterna, som han kallar för en konspiration mot staten.

Iran ligger troligen bakom mycket av hårdheten mot demonstranterna, och det ryktas om att Iran har tränat många av Iraks miliser. Dessutom är Iran troligen rädd för en sekulär irakisk regering.

Utifrån Sveriges demokratioffensiv och långvariga arbete för mänskliga rättigheter vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Hur kan Sverige påverka Iraks regering att respektera mänskliga rättigheter?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:124 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:124 av Anders Österberg (S)
om stora demonstrationer i Irak

Anders Österberg har frågat mig om hur Sverige kan påverka Iraks regering att respektera mänskliga rättigheter. Sveriges regering följer utvecklingen i Irak nära och för en dialog med Iraks regering om den senaste tidens händelser och säkerställandet av respekten för mänskliga rättigheter.

I ett uttalande den 4 oktober 2019 uttryckte jag min oro för antalet dödade och skadade i samband med protesterna och uppmanade till återhållsamhet och dialog mellan demonstranter och det irakiska ledarskapet. Jag betonade också vikten av att omgående tillgodose den irakiska befolkningens behov. I Sveriges kontakter med irakiska företrädare har vikten av respekten för mänskliga rättigheter, däribland yttrandefriheten och förenings- och församlingsfriheten, framförts. Även behovet av dialog om demonstranternas reformkrav kring sociala orättvisor har betonats i samtalen.

EU är en viktig plattform för svenska möjligheter att ge stöd till stärkandet av mänskliga rättigheter i Irak. I ett EU-uttalande den 3 oktober 2019 uppmanades den irakiska säkerhetstjänsten att utöva återhållsamhet gentemot demonstranterna. EU underströk också vikten av en utredning kring de våldsamma sammanstötningarna.

Sverige deltar aktivt i FN:s råd för mänskliga rättigheter där frågan om mänskliga rättigheter i Irak kommer att behandlas under den kommande sessionen av FN:s universella granskningsmekanism.

Respekten för mänskliga rättigheter är även en central pelare i Sveriges långsiktiga utvecklingssamarbete med Irak, som fokuserar på många av de grundorsaker till sociala orättvisor som demonstranterna har protesterat mot. Den nuvarande strategin sträcker sig mellan 2017-2021 och fokuserar bland annat på att bidra till ett fredligt och inkluderande samhälle och stärka jämställdheten och respekten för mänskliga rättigheter. Samarbetet med civilsamhällesorganisationer i Irak är en viktig komponent för genomförandet av utvecklingssamarbetet. Sveriges betydande kärnstöd till FN-organ såsom UNHCR och UN Women har också en central betydelse för stärkandet av respekten för mänskliga rättigheter i Irak.

Frågor som rör mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Irak bevakas och återges också i Utrikesdepartements rapport som publicerades i april 2017. En ny rapports väntas publiceras i slutet av det här året.

Sveriges regering fortsätter att följa händelseutvecklingen i Irak och genom vårt breda samarbete ge stöd till stärkandet av mänskliga rättigheter för den irakiska befolkningen.

Stockholm den 16 oktober 2019

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.