Stöd till minoriteter
Skriftlig fråga 2014/15:486 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-04-29
- Överlämnad
- 2015-05-04
- Anmäld
- 2015-05-05
- Svarsdatum
- 2015-05-13
- Sista svarsdatum
- 2015-05-13
- Besvarad
- 2015-05-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Daesh (Islamiska staten) med flera terrororganisationer opererar som bekant runt om i världen, med flyktingströmmar och stora katastrofer som följd. I Irak och Syrien, men även i andra delar av Mellanöstern och Afrika sker systematisk förföljelse av grupper som kurder, assyrier, kaldéer, yazidier och syrianer. Kort sagt är etnisk rensning samt diskriminering av olika grupper baserat på ursprung ett faktum även år 2015.
Bortsett från dessa tragedier går även fornminnen och historiska platser förlorade då främst islamister härjar fritt i områden som de erövrat.
Med hänvisning till ovanstående önskar jag ställa följande fråga till urtikesminister Margot Wallström:
På vilket sätt stöttar ministern och regeringen minoriteter i konfliktzoner, och avser ministern att verka för ett särskilt, kanske militärt, stöd till dessa grupper?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:486 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:486 av Markus Wiechel (SD) Stöd till minoriteter
Markus Wiechel har frågat mig på vilket sätt jag stöttar minoriteter i konfliktzoner och om jag avser att verka för ett särskilt stöd till dessa grupper.
Ohyggliga våldsgärningar begås av bland annat ISIL. Vittnesmålen som når oss från ISIL:s härjningar i Syrien och Irak är fruktansvärda. Bilderna vittnar om lidande och fasa. Mord, tortyr, våldtäkter och stympningar förekommer i stor skala. Rapporterna visar på grova, systematiska och omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och överträdelser av internationell humanitär rätt. Religiösa och etniska grupper samt kvinnor och barn är särskilt utsatta.
Starkt ökade sekteristiska motsättningar i regionen, påskyndat av ett utdraget inbördeskrig i Syrien, har lett till den allvarliga situation vi ser idag i Irak, och Syrien, med förödande konsekvenser för bland annat kristna och andra minoriteter. Rapporter vittnar om svåra övergrepp och allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Samtidigt är den humanitära situationen desperat för många människor i Irak och Syrien.
Förslag har väckts om s.k. skyddade zoner för kristna och andra minoriteter. Regeringen ser inte att särskilda frizoner för olika utsatta minoriteter skulle lösa de problem som råder i Irak då sådana zoner av erfarenhet är svåra att upprätthålla. Tidigare försök har visat att det är ett vanskligt alternativ med risk att bli en dödsfälla för redan utsatta människor.
Sverige stödjer vidare den internationella koalitionens ansträngningar för att bekämpa ISIL och stabilisera Irak. Det är mot denna bakgrund som regeringen beslutat om ett svenskt bidrag till den militära utbildnings-insats som genomförs av koalitionen mot ISIL i norra Irak, på den irakiska regeringens inbjudan.
Ett svenskt militärt bidrag till koalitionens insatser är en del av ett bredare engagemang. Sverige gav under 2014 ett betydande humanitärt stöd om 203 miljoner kronor.
På sikt krävs det emellertid en långsiktig politisk lösning på situationen i Irak. De omtvistade områdena som utgör minoriteternas hemvist förblir en av de främsta utestående frågorna som måste lösas av irakierna själva, inom ramen för Iraks författning.
Fredlig samexistens är den väg framåt som eftersträvas av de flesta aktörer. De militära medel som krävs för att långsiktigt skydda utsatta grupper måste vara sprungna ur denna process. Sverige, tillsammans med EU och FN, gör allt för att på olika sätt stödja den. Regeringen välkomnar vidare att FN:s säkerhetsråd tydligt har fördömt ISIL:s attacker och krävt att övergreppen, inte minst mot olika minoriteter, omedelbart upphör. FN har, både genom säkerhetsrådet och med FN-insatsen på plats i Irak (UNAMI), en nyckelroll och en skyldighet att agera. Säkerhetsrådets beslut om riktade finansiella sanktioner, vapenembargo och reseförbud för medlemmar i ISIL och associerade grupper (resolution 2161/2014 och 2170) är något som Sverige välkomnar. Vi uppmanar säkerhetsrådet att fortsatt agera för att få stopp på våldet och övergreppen samt förbättra det humanitära tillträdet.
Markus Wiechel tar även upp Afrika i sin fråga. Regeringens engagemang för stabilitet och mänsklig säkerhet i Afrika är stort och kanaliseras bland annat genom vårt bistånd och vårt deltagande i EU:s krishanterings-insatser och FN-missioner i Afrika. Vi välkomnar ökade afrikanska initiativ för att hantera utmaningar på kontinenten. Det är bra att kriser i Afrika hanteras i allt större grad av den afrikanska omvärlden, genom den afrikanska unionen, AU, eller genom regionala organisationer. Ökad afrikansk kapacitet och ansvarstagande är hoppingivande. Från svensk sida avser vi fortsätta stödja denna utveckling, både med politiskt engagemang och finansiellt stöd, exempelvis genom EU:s stöd till Afrikanska Unionens insats AMISOM i Somalia mot al-Shabaab.
Stockholm den 13 maj 2015
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.