Stöd till kurderna i kampen mot daesh

Skriftlig fråga 2014/15:206 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-02-06
Överlämnad
2015-02-09
Anmäld
2015-02-10
Svarsdatum
2015-02-18
Sista svarsdatum
2015-02-18
Besvarad
2015-02-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

För några veckor sedan träffade företrädare från Kurdistans regionala regering i Irak (KRG) delar av den svenska regeringen för att bland annat diskutera stöd i kriget mot daesh (IS). Kurderna har under konflikten med daesh fått utstå mycket, och utrikesministern har gått ut med att regeringen kan komma att lämna en proposition med förslag om militärt stöd till kurderna i form av rådgivning. Samtidigt som konflikten trappas upp är det skrämmande tyst från regeringens sida vad exakt man avser att göra för att stödja kurderna i denna kamp.

 

Med anledning av ovanstående önskar jag att utrikesminister Margot Wallström svarar på vad exakt hon och regeringen vill göra för att stötta kurderna i kampen mot daesh.

Svar på skriftlig fråga 2014/15:206 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:203 Turkiets gräns mot daesh samt 2014/15:206 Stöd till kurderna i kampen mot daesh av Markus Wiechel (SD)

Markus Wiechel har frågat mig om vad regeringen avser att göra för att försvåra för daesh och vad regeringen vill göra för att stötta kurderna i Irak i kampen mot daesh samt om jag avser sätta press på Turkiet för

att stänga gränsen mot Syrien. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

De brutala övergrepp som ISIL gjort sig skyldigt till har chockerat en hel värld. Sverige fortsätter att vara pådrivande i EU och FN för tydliga ställningstaganden och åtgärder mot övergreppen. Vi uppmärksammar särskilt minoritetsgrupper, kvinnor och barn, samt andra särskilt utsatta personer.

På kort sikt är den militära insatsen mot ISIL nödvändig, men en långsiktig lösning av krisen i Irak och Syrien är i första hand en politisk fråga. I Irak gäller det att premiärminister Abadi fortsätter att föra en inkluderande politik gentemot landets olika folkgrupper och religiösa minoriteter. Sverige stödjer honom i dessa ansträngningar. Skyddet av etniska och religiösa minoriteter är centralt i kampen mot ISIL, för stabiliteten i landet och Iraks territoriella integritet.

Sverige lämnade förra året ett omfattande humanitärt bistånd till Irak – 203 miljoner kronor – och var den sjätte största bilaterala humanitära biståndsgivaren. Självfallet har vi beredskap att fortsätta bistå. Det är viktigt med ett långsiktigt humanitärt engagemang och ökat humanitärt tillträde.

Sverige är en av de allra största givarna av icke-öronmärkt stöd till FN:s humanitära organisationers kärnbudgetar. Sveriges humanitära bistånd till Mellanöstern, liksom världen i övrigt, utgår ifrån humanitära behov och principer och är neutralt, opartiskt och behovsbaserat. Vad avser stöd till Kurdistans regionala regering (KRG) stöttar Sverige genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och i samverkan med United Nations Development Programme (UNDP) uppbyggnaden av ett kansli för rådgivning i krissituationer till KRG.

Regeringen undersöker nu också förutsättningarna att skicka svensk militär personal till Irak för att bidra till utbildning av trupper som strider mot ISIL. Om det blir aktuellt kommer frågan att underställas riksdagen.

Sverige är aktivt i det internationella samarbetet i kampen mot ISIL.

FN och EU är centrala i detta arbete. EU har intensifierat sitt anti-terrorismarbete. Vid EU:s senaste utrikesministermöte den 9 februari enades vi om en rad åtgärder mot terrorism, inklusive ökad dialog om dessa frågor med nyckelländer såsom Turkiet när det gäller det internationella arbetet mot terrorism. Regeringen avser fortsätta samarbeta med turkiska företrädare i dessa frågor. Framsteg har skett när det gäller den turkiska gränskontrollen mot konfliktområdena i Syrien och Irak. Kontrollerade och öppna gränsövergångar är avgörande även ur ett humanitärt perspektiv då flyktingströmmen fortsätter från krigets Syrien. Turkiet förtjänar erkännande för sitt omfattande humanitära ansvarstagande, landet har hittills tagit emot drygt 1,6 miljoner flyktingar från Syrien.

Stockholm den 17 februari 2015

Margot Wallström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.