Stöd för förnybar diesel i lantbruket

Skriftlig fråga 2018/19:817 av Jens Holm (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-06-25
Överlämnad
2019-06-26
Besvarad
2019-07-10
Sista svarsdatum
2019-07-10
Svarsdatum
2019-07-10
Anmäld
2019-08-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Det kan dessvärre inte uteslutas att det också i sommar eller framtida somrar blir ett sådant extremt väder att det svenska lantbruket drabbas på ett sätt som gör att staten genom Jordbruksverket behöver träda in och stötta. Efter 2018 års torka, hetta och bränder utgick denna ersättning från hur mycket fossila drivmedel respektive lantbruk hade använt, vilket enligt Jordbruksverket inte skulle stimulera till ökad användning av dessa då det handlade om historisk förbrukning. För att detta ska stämma måste det snarast klargöras att kommande ersättningar utgår från en annan grund, vilket ur ett klimatperspektiv vore logiskt eftersom de fossila bränslena spelar en omfattande och negativ roll för klimatförändringarna. Kombinerat med att dieselstödet den 1 juli i år höjdes till 2 kronor och 43 öre per liter, men enbart för fossila drivmedel, är annars signalen till lantbruket tydlig och starkt bekymmersam: användningen av fossila drivmedel premieras, inte skiftet till förnybart med minskad klimatpåverkan och minskat importberoende.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Avser statsrådet att verka för att framtida stöd till lantbruket inte utgår från användning av fossila drivmedel?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:817 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)



N2019/02237/JL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:817 av Jens Holm (V)
Stöd för förnybar diesel i lantbruket

Jens Holm har frågat mig om jag avser att verka för att framtida stöd till lantbruket inte utgår från användningen av fossila drivmedel.

Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) fick av regeringen uppdraget att föreslå utformning av ett ekonomiskt stöd till lantbruksföretag som har drabbats av torkan under sommaren 2018. Utgångspunkten för stödet var att möjliggöra en snabb och smidig utbetalning och att stödet skulle stötta företagen, oavsett produktionsinriktning, i den svåra situationen och begränsa torkans långsiktiga konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion. Jordbruksverkets beräkningsunderlag för krisstödet baseras på antalet djurenheter eller djur för animalieproducenter och antalet hektar för växt- och spannmålsodlingen. Krisstödet utgår inte från förbrukningen av fossila drivmedel. Jordbruksverket planerar att påbörja utbetalningen av krisstödet den 5 juli 2019 och kommer då betala ut drygt en miljard kronor i en första omgång.

En omställning till förnybara bränslen är en nödvändighet för att Sverige ska kunna uppnå klimatmålen. Det främsta styrmedlet för omställning till biodrivmedel är den nyligen införda reduktionsplikten, dvs. att drivmedelsföretagen ska blanda in biodrivmedel av tillräcklig mängd för att minska utsläppen. Reduktionsplikten innebär att svenska dieselkonsumenter, inklusive jordbruket, i dag använder den högsta andelen förnybara drivmedel i EU. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har i januariavtalet kommit överens om att successivt skärpta reduktionsnivåer ska införas för tiden efter 2020, med följden att inblandningen av biodrivmedel kommer att öka.

För att uppnå livsmedelsstrategins mål behöver konkurrenskraften stärkas i livsmedelskedjan, där ett flertal olika insatsområden har identifierats. En nackdel för svenska producenter är ett högre kostnadsläge som marknaden i många fall har svårt att ersätta. Trots återbetalningen av skatt för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner har Sverige höga bränsleskatter jämfört med många andra EU-länder. För att stärka både konkurrenskraften och jordbrukets klimatarbete är regeringen beredd att titta på ytterligare insatser för att stödja en utveckling mot ett mer klimateffektivt och fossiloberoende jordbruk.

Stockholm den 8 juli 2019

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.