Stigmatisering av ekonomiskt utsatta människor

Skriftlig fråga 2016/17:1195 av Faradj Koliev (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-04-04
Överlämnad
2017-04-05
Anmäld
2017-04-06
Svarsdatum
2017-04-12
Sista svarsdatum
2017-04-12
Besvarad
2017-04-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

 

Stigmatisering är inte ett nytt fenomen utan har existerat i alla samhällen i alla tider. Det som är nytt är hur stigmatisering påverkar människors möjligheter till ett anständigt liv. Arbetslösa och ekonomiskt utsatta människor hör till de mest utsatta grupperna i många samhällen, inklusive i Sverige.

Forskning visar att många människor upplever sig stigmatiserade på grund av deras prekära situation. Det kan handla om fördomar som den att personer som är arbetslösa befinner sig i denna situation på grund av lathet eller en allmän ovilja att prestera. Sådana fördomar är inte bara ogrundade utan också ineffektiva. 

Stigmatiseringen ökar risken för depression, dålig självkänsla och självmordstankar. Människor som lever på försörjningsstöd och skäms över sin situation känner sig oftare maktlösa inför offentliga institutioner och isolerar sig i större utsträckning från övriga samhället. Forskningen visar också att arbetslösa, som ett resultat av stigmatiseringen, har svårare att komma in på arbetsmarknaden på grund av förlorad självkänsla och produktivitet. 

I World Values Survey 1981–2000 angav närmare en fjärdedel av svenskarna, 22 procent, att fattigdom är ett resultat av lathet och brist på vilja eller motivation. Motsvarande siffra för Tyskland var 12 procent.

Diskriminerande föreställningar om ekonomiskt utsatta människor måste därför bekämpas enligt samma principer som de som gäller för hur vi hanterar diskriminering baserad på kön, klass och etnicitet. Men vi behöver veta mer om hur ekonomiskt utsatta människor i Sverige upplever sin vardag och hur fördomar påverkar deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Därför skulle det vara bra att tillsätta en utredning om detta som kunde titta närmare på situationen och föreslå åtgärder för att bekämpa detta.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:

 

Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att bekämpa fördomar om ekonomiskt utsatta människor?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1195 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Svar på fråga 2016/17:1195 av Faradj Koliev (S) Stigmatisering av ekonomiskt utsatta människor

Faradj Koliev har frågat mig och regeringen om vilka åtgärder vi avser vidta för att bekämpa fördomar om ekonomiskt utsatta personer.

Jag håller med om att det är ett allvarligt problem att arbetslösa och ekonomiskt utsatta människor upplever sig stigmatiserade och att detta ofta kan leda till psykisk ohälsa som ytterligare förstärker en redan utsatt situation.

De allra flesta människor vill arbeta och upplever frustration om denna önskan inte uppfylls. Arbetslöshet innebär även ofta en kraftigt försämrad ekonomi vilket i sin tur kan påverka välbefinnandet. Ett annat problem är att man som arbetslös går miste om det sociala sammanhang som arbetsplatsen och arbetskamraterna innebär. Det finns också forskning som pekar på att upplevelsen av att inte vara behövd och att inte känna att man bidrar till samhället kan påverka välbefinnandet negativt. Även barnen påverkas av föräldrarnas ekonomiska utsatthet. I en SNS-rapport finner forskarna ett starkt samband mellan barns ohälsa och föräldrarnas ekonomiska utsatthet.

Diskriminering hindrar människor från att fullt ut delta i samhället och måste därför bekämpas. Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att värna om principen om alla människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Skyddet mot diskriminering täcker i stort alla samhällsområden. Lagen ställer även krav på att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska arbeta aktivt i förebyggande och främjande syfte när det gäller att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskidande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det finns idag inga planer på att utvidga diskrimineringsgrunderna.

Regeringen vidtar dock andra åtgärder för att minska utsattheten. Arbetslöshet är i sig ett skäl till att individer drabbas av ekonomisk utsatthet. Regeringens insatser för att stärka ställningen för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden är därför viktiga för att lyfta människor ur ekonomisk utsatthet. En inkomstrelaterad arbetslöshetsförsäkring som en stor del av de arbetslösa även får del av är också viktigt för att undvika ekonomisk utsatthet. Efter att taket i arbetslöshetsförsäkringen halkat efter inkomstutvecklingen i samhället under många år har regeringen nu höjt taket så att fler får en ersättning som är relaterad till den tidigare inkomsten.

Det allmänna socialförsäkringsskyddet skapar trygghet och motverkar ekonomisk utsatthet för dem som bor eller arbetar i Sverige. En grundläggande strävan för regeringen är att skapa förutsättningar för jämlika uppväxtvillkor för alla barn. Att förbättra situationen för familjer med låg ekonomisk standard är en prioriterad uppgift där insatser och långsiktiga strategier finns såväl inom den ekonomiska familjepolitiken som inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken.

Stockholm den 12 april 2017


Alice Bah Kuhnke

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.