Till innehåll på sidan

Status efter avslutat deltagande i etableringsuppdraget

Skriftlig fråga 2019/20:394 av Lars Beckman (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-14
Överlämnad
2019-11-14
Anmäld
2019-11-15
Svarsdatum
2019-11-27
Sista svarsdatum
2019-11-27
Besvarad
2019-11-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

I en rapport från riksdagens utredningstjänst framkommer att endast 6 procent av dem som lämnar etableringsuppdraget får ett arbete utan subvention.

RUT skriver:

I rapporten redovisas för antal personer som lämnade etableringsuppdraget under 2017 och personernas status 90 dagar efter avslutat deltagande. Med status avses om personen exempelvis är arbetslös, deltar i arbetsmarknadspolitiskt program eller studerar.

Samma målgrupp har undersökts avseende hur många av dessa som månaden efter 90 dagar är i ett hushåll som mottagit ekonomiskt bistånd. Eftersom ekonomiskt bistånd alltid beräknas utifrån hushållets behov kan uppföljning inte göras för den enskilde deltagaren (ett hushåll kan bestå av en eller flera personer). Observera även att redovisningen endast avser denna månad, dvs. underlaget ger inte information om hur femte månaden och så vidare, ser ut. Av den redovisade statistiken framgår inte hur stor del av försörjningen som består av bistånd. Det framgår heller inte huruvida aktuella personer har haft ekonomiskt bistånd även under etableringstiden. 

Antal som lämnat etableringen 2017 och status efter 90 dagar

I tabell 1 redovisas för de personer som lämnade etableringen 2017 och deras status 90 dagar efter avslutat etableringstid. Av de 26 158 personer som lämnade etableringen 2017 var 12 531 eller 48 procent inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program. Näst flest personer, 4 376 stycken eller 17 procent, var i nystartsjobb.

 

Tabell 1: Antal som har som lämnat etableringsuppdraget under 2017 totalt samt uppdelat på status 90 dagar efter avslutad etablering, redovisat per kön samt totalt

 

Status efter 90 dagar

Kvinnor

Män

Samtliga

Arbetsmarknads-politiskt program

5 227

7 304

12 531

Nystartsjobb

689

3 687

4 376

Övrigt

1 859

1 045

2 904

Arbete med stöd (exkl. nystartsjobb)

821

1 258

2 079

Arbete utan stöd

318

1 257

1 575

Öppet arbetslös

513

909

1 422

Studier

581

690

1 271

Total

10 008

16 150

26 158

Anm. I tabellen ingår folkbokförda personer 31/12 2017 som har uppgift om datum då man lämnade etableringen

1 575 personer av 26 158 hade ett arbete utan stöd 90 dagar efter lämnande av etableringsuppdraget.

Jag vill därför ställa följande fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

 

Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att öka andelen som kommer ut i arbete utan subventionerad anställning efter avslutat deltagande i etableringsuppdraget?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:394 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)




Svar på fråga 2019/20:394 av Lars Beckman (M) Status efter avslutat deltagande i etableringsuppdraget

Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka andelen som kommer ut i arbete utan subventionerad anställning efter avslutat deltagande i etableringsuppdraget.

Sverige har tagit ett stort ansvar för att ta emot skyddsbehövande på flykt undan krig, konflikter och förföljelse, inte minst under de senaste åren. Utgångspunkten för regeringens politik för nyanländas etablering är delaktighet i arbets- och samhällslivet. Nyanlända och utrikes födda som deltar i arbets- och samhällslivet bidrar till att bygga vårt gemensamma samhälle starkare.

Andelen nyanlända som får någon form av subventionerad anställning efter etableringen är initialt hög, men den andelen minskar med tiden till förmån för osubventionerade anställningar. Det är möjligt att följa nyanlända som avslutat etableringsuppdraget med olika tidsintervall. År 2018 hade totalt 39 procent av deltagarna ett arbete 90 dagar efter avslutad etablering, varav 32 procent hade ett subventionerat arbete och 7 procent hade ett osubventionerat arbete. Efter ett år hade andelen i osubventionerat arbete ökat till 11 procent, medan andelen med subventionerat arbete hade minskat till 28 procent. Män får i större utsträckning än kvinnor såväl osubventionerade som subventionerade arbeten.

I SCB:s databas Registerdata för integration framgår att andelen förvärvsarbetande ökar i förhållande till en ökad vistelsetid i Sverige. Andelen förvärvsarbetande kommunmottagna flyktingar har stigit betydligt sedan Arbetsförmedlingen fick etableringsuppdraget i december 2010.

Av de som kommunmottagna 2012 arbetade 52 procent 2017, dvs. fem år efter att de mottogs av en kommun. Det kan jämföras med motsvarande grupp 2009, där 32 procent var förvärvsarbetande efter fem år. Det kan även noteras att 2011 års kohort (som var den första hela kohort som ingick i etableringsuppdraget) hade en högre förvärvsgrad 2017 än tidigare kohorter som har haft längre tid på sig att etablera sig på arbetsmarknaden.

Med det sagt är jag inte nöjd. Mer behöver göras för att stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden, särskilt för kvinnor. Genom januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna har vi en bred uppslutning bakom att förbättra nyanländas möjligheter till arbete och integration.

Det är angeläget att tiden i asylprocessen och i väntan på bosättning i en kommun tas tillvara och används på ett meningsfullt sätt. Samhällsorienteringen ska förbättras och utökas. Regeringen har även föreslagit att förlänga satsningen på insatser för nyanlända som är föräldralediga. Syftet är bl.a. att de ska fortsätta utveckla sina kunskaper i svenska. Regeringen avser att införa ett intensivår för nyanlända samt etableringsjobb och ingångsavdrag för nyanlända och långtidsarbetslösa. För regeringen är det centralt att både män och kvinnor kommer i arbete och möts av samma förväntningar. Därför behövs ett tydligt jämställdhetsperspektiv i alla etableringsåtgärder.

En hög sysselsättning är grunden för vår gemensamma välfärd. Regeringen fortsätter att föra en politik för fler i jobb.

Stockholm den 27 november 2019

Eva Nordmark

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.