Statskupp i Bolivia

Skriftlig fråga 2019/20:373 av Håkan Svenneling (V)

Håkan Svenneling (V)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

De senaste veckorna har vi sett en mycket oroande utveckling i Bolivia, efter presidentvalet den 20 oktober. Våld, kidnappningar och offentlig förnedring, ofta med rasistiska förtecken, har tvingat bort flera ledande politiker från sina uppdrag. Landets polis och militär har inte hindrat våldet.

Efter en tid av oro och våldsamma protester välkomnade president Evo Morales OAS (Organization of American States) granskning av valet. Organisationen presenterade sina slutsatser den 10 november. Slutsatserna pekade på flera brister i valprocessen och att det inte var säkert att Morales skulle hade vunnit valet med de 10 procentenheter som krävs för att väljas i den första omgången. OAS rekommenderade därför nyval, att en djupare undersökning av bristerna i valet genomförs och att valmyndigheten ersätts. Morales svarade med att tillmötesgå kraven. Trots det krävde militären hans avgång. När Morales nu lämnat makten och landet har militären och polisen tagit över kontrollen av flera städer i landet. Det är svårt att se detta som något annat än en statskupp.

Under Morales tid vid makten har Bolivias ekonomi haft en mycket positiv utveckling. Fattigdomen och arbetslösheten har halverats och analfabetism har nästintill utrotats. En ny medelklass har växt fram och ursprungsbefolkningen, som utgör omkring två tredjedelar av befolkningen, har inkluderats i samhället. Den nya konstitution som antagits har bland annat stärkt kvinnors representation i politiken. Kvinnor utgör nu 53,1 procent av ledamöterna i underhuset och 47,2 procent av ledamöterna i senaten.

Konflikten i landet har pågått länge och följer både geografiska, ekonomiska, etniska och ideologiska linjer. Det är uppenbart att landets höger provoceras av den politik som Evo Morales fört – en politik som stärkt den fattiga ursprungsbefolkningen på de tidigare eliternas bekostnad – och gör allt för att stoppa honom. Morales har också fått berättigad kritik för att han urholkat maktdelningen i landet och klamrat sig fast vid presidentposten. Korruption är fortsatt ett stort problem i landet. Det kan dock aldrig rättfärdiga det våld vi har sett eller att militären avsätter en president.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern att verka för att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN tar initiativ med anledning av statskuppen i Bolivia?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2019-11-13 Överlämnad: 2019-11-13 Anmäld: 2019-11-14 Svarsdatum: 2019-11-20 Sista svarsdatum: 2019-11-20
Svar på skriftlig fråga