den 2 juli
Svar på fråga
2007/08:1369 Statens museer för
världskultur
Kulturminister
Lena Adelsohn Liljeroth
Cecilia
Magnusson har frågat mig hur jag ser på verksamheten i myndigheten Statens
museer för världskultur.
Frågan
är ställd mot bakgrund av flera händelser under den senaste tiden som satt
extra ljus på myndigheten. Det skulle kunna uppfattas som att det nästan bara
är problem i myndigheten och att den därför står inför stora förändringar. Jag
vill gärna nyansera den bilden.
Det har
förvisso funnits vissa svårigheter i myndigheten sedan starten 1999, men det
hade nästan varit märkligt om det hade varit annorlunda. Att skapa en ny,
sammanhållen myndighet av tre befintliga museer i Stockholm och ett nytt museum
i Göteborg behöver få ta viss tid och innebär ofrånkomligen omställningar i
verksamheterna. De ekonomiska förutsättningarna för att nå de högt ställda
förväntningarna med den nya myndigheten har inte heller varit de bästa under de
inledande åren.
Jag är
medveten om allt som myndigheten och dess fyra museer har producerat. Aktuella
exempel finns till exempel att hämta från pågående utställningar vid museerna
om viktiga samhällsfrågor. I arbetet med att skapa en kinesisk trädgård på
Skeppsholmen vid Östasiatiska museet har man på ett mycket konstruktivt sätt
arbetat med sponsringsfrågan och med stor framgång funnit samarbeten med
företag som på olika sätt har koppling till trädgården. Myndighetens arbete med
återförandefrågor har rönt internationellt erkännande som ett föredöme, vilket
vittnar om kunskap och mod att ta grepp om repatrieringsfrågor. Vidare når
museerna, inte minst Världskulturmuseet i Göteborg, i hög grad en prioriterad
grupp besökare, nämligen barn och unga. Det är bara några exempel på allt det
som myndigheten och dess museer har lyckats med under sin relativt korta
historia.
För att
undvika onödiga spekulationer vill jag också klargöra att det från regeringens
sida inte finns några planer på att lägga ned något av
museerna eller att staten skulle frånsäga sig sitt ansvar. Tvärtom var den
utredning som KPMG genomfört ett sätt för mig som kulturminister att ta ansvar
och pröva förutsättningarna, inför att verksamheten ska kunna utvecklas
ytterligare.
Jag
hyser också den största tillförsikt om att myndigheten Statens museer för världskultur,
med sin kompetenta och engagerade personal, ska fortsätta att utvecklas under
kommande år.