Statens mål för friluftspolitiken
Skriftlig fråga 2016/17:275 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-03
- Överlämnad
- 2016-11-03
- Anmäld
- 2016-11-08
- Svarsdatum
- 2016-11-16
- Sista svarsdatum
- 2016-11-16
- Besvarad
- 2016-11-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
År 2010 presenterade den dåvarande regeringen propositionen Framtidens friluftsliv. År 2012 kom skrivelsen Mål för friluftspolitiken, där de tio målen för friluftspolitiken beskrivs. I slutet av 2015 återrapporterade Naturvårdsverket måluppfyllelsen till regeringen, som i anslutning till det aviserade insatser för att nå upp till de friluftspolitiska målen.
I budgetpropositionen för 2017 bedömer regeringen att ansvaret för friluftsfrågor måste bli tydligare och att samarbetet mellan myndigheter som ansvarar för friluftsfrågor behöver utvecklas samt att det behövs en tydlig ambitionshöjning för att nå målen.
Ett av de friluftspolitiska målen är ”Ett rikt friluftsliv i skolan”. Läroplanen är tydlig om kunskapsmålen, trots det efterlevs detta inte alltid i praktiken. I en undersökning som Svenskt Friluftsliv bad Novus att göra uppgav nästan varannan idrottslärare att eleverna i de svenska skolorna generellt sett inte uppnår kunskapsmålen i friluftsliv. I dag ansvarar Naturvårdsverket för dessa frågor, men ett tydligare arbete kan behövas inom skolan och dess myndigheter.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:
Vilka åtgärder kan utbildningsministern tänka sig att genomföra för att ge ansvariga skolmyndigheter ett tydligare ansvar för friluftsmålet ”Ett rikt friluftsmål i skolan”?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:275 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2016/04752/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:275 av Saila Quicklund (M) Statens mål för friluftspolitiken
Saila Quicklund har frågat mig vilka åtgärder jag kan tänka mig att genomföra för att ge ansvariga skolmyndigheter ett tydligare ansvar för friluftsmålet ”Ett rikt friluftsliv i skolan”.
Regeringens mål för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv, där allemansrätten är en grund för friluftslivet, samt att alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38). Ett rikt friluftsliv i skolan är ett av tio mätbara mål som ställts upp för friluftslivspolitiken (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278).
Regeringen beslutade under 2016 om nya avsnitt i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11), bland annat för att tydliggöra fritidshemmets syfte, uppdrag och innehåll. Där förtydligade regeringen att syftet med undervisningen i fritidshemmet bland annat ska vara att genom att eleverna får vistas i natur och samhälle ska undervisningen stärka deras möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön.
Som Saila Quicklund mycket riktigt beskriver innehåller läroplanen också tydliga skrivningar om friluftsliv i övrigt. I kursplanen för ämnet idrott och hälsa i grundskolan anges exempelvis i avsnittet om ämnets syft att eleverna genom undervisningen ska utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och i naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Friluftsliv och utevistelse ingår också som ett eget kunskapsområde i det centrala innehållet för samtliga årskurser. I 5 kap. 6 § skolförordningen (2011:185), som gäller för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, föreskrivs det att i den omfattning som rektorn bestämmer ska det anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under lärares ledning. När det kommer till ungas hälsa anges det även i läroplanen för grundskolan att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
Regeringen bedömer att barns och ungdomars tillgång och tillgänglighet till natur är en viktig samhällsfråga, inte minst för framtida generationers hälsa (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 17, s. 44). Friluftsorganisationerna har här en viktig roll genom att de skapar intresse och möjligheter för barn och vuxna att utöva friluftsaktiviteter, motionera och uppleva naturen. Organisationerna skapar också mötesplatser i naturen för människor med olika bakgrund och med olika förutsättningar att vistas ute i naturen. Riksdagen har också beslutat i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 att öka det statliga bidraget till friluftsorganisationer med 20 miljoner kronor per år för 2016 och framåt (prop. 2015/16:1, utgiftsområde 17, s. 207).
Som regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utgiftsområde 17, s. 30) uppfyllde det statliga bidraget till friluftsorganisationer under 2015 väl bidragets syfte och att anslaget ger goda samhällseffekter. Syftet med höjningen är att regeringen bland annat vill stärka friluftsorganisationernas stöd till skolans verksamhet med friluftsdagar och utomhuspedagogik samt satsningar på utevistelse för barn och unga, naturkontakt, information, fysisk aktivitet, mångfald och integration. Anslagshöjningen förväntas stärka möjligheterna till aktivt friluftsliv särskilt för barn och ungdomar samt personer som nyligen har kommit till Sverige.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att riksdag och regering har satt upp tydliga mål och riktlinjer för skolan i fråga om friluftsliv och utevistelse och att det är viktigt att skolorna lever upp till dessa. Det höjda bidraget till friluftsorganisationerna avser att stärka skolornas friluftsverksamhet. Som jag tidigare uttalat för riksdagen överväger regeringen även att undersöka vidare om skolans uppdrag att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen bör förtydligas och stärkas. I övrigt planeras inga ytterligare åtgärder i linje med det Saila Quicklund lyfter i sin fråga.
Stockholm den 16 november 2016
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.