Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

statens ägarstyrning av Vattenfall

Skriftlig fråga 2003/04:163 av Torstensson, Åsa (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-10-29
Anmäld
2003-10-29
Besvarad
2003-11-05
Svar anmält
2003-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 oktober

Fråga 2003/04:163

 av Åsa Torstensson (c) till näringsminister Leif Pagrotsky om statens ägarstyrning av Vattenfall

Häromdagen uttalade sig Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson om att slutet på kärnkraften i Sverige ej finns under överskådlig framtid. Kärnkraftsägaren Vattenfall öppnar alltså för att en uppgradering av befintlig kärnkraft är den troliga källan till ny kapacitet. Detta rimmar illa med proposition 2002/03:85 Vissa elmarknadsfrågor m.m. som slår fast att förnybara energikällor är vägen till en omställning av energisystemet.

När det gäller ett helstatligt företag som Vattenfall har regeringen möjlighet och skyldighet att utöva en korrekt ägarstyrning som ligger i linje med fattade riksdagsbeslut. I 2002/03:RR16 Riksdagens revisorers förslag angående staten som bolagsägare framförs massiv kritik mot Regeringskansliets styrning av de statliga företagen. Kritiken består bland annat i att det saknas konkreta mål för flera bolag, att uppföljningen av företagens verksamhet är bristfällig och att tydliggörandet av syftet med verksamheten är alltför oklart. Ur företagens och aktieägarnas eller medborgarnas situation är effekterna för verksamheten än allvarligare. Företagsledning och styrelse är hjärtat i verksamheten och ska ge kraft åt övriga delar. Är den sjuk eller saknar mål tappar företaget väsentlig kraft i sitt agerande.

Min fråga till näringsministern blir därför:

Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att staten ska utöva en korrekt ägarstyrning av Vattenfall AB, det vill säga en ägarstyrning som ligger i linje med av riksdagen fattade beslut?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:163 besvarad av

den 5 november

Svar på fråga 2003/04:163 om statens ägarstyrning av Vattenfall

Näringsminister Leif Pagrotsky

Åsa Torstensson har frågat vilka åtgärder som jag avser att vidta för att staten ska utöva en "korrekt ägarstyrning av Vattenfall AB, det vill säga en ägarstyrning som ligger i linje med av riksdagen fattade beslut".

Vattenfall AB bildades 1992 efter ett riksdagsbeslut om bolagisering. Huvudmotiven var att effektivisera förvaltningen av statens kapital och att möjliggöra konkurrens på lika villkor. Vid såväl bolagiseringen som i de energiuppgörelser som gjorts har riksdagen därför beslutat att Vattenfall ska styras av affärsmässighet. Av detta skäl, och för att regeringens ägarstyrning ska vara konkurrensneutral, måste företaget uppfylla marknadsmässiga avkastningskrav. Riksdagen har även uttalat att Vattenfall har som huvuduppgift att på ett effektivt sätt producera och leverera el till sina kunder.

Jag ser ingen anledning att formulera nya direktiv för Vattenfall, utöver de riksdagsbeslut som redan är fattade. De föreskriver att bolaget ska medverka i omställningen av det svenska energisystemet och att det ska ske på affärsmässiga villkor. Det ligger i bolagets intresse att ligga i framkant och jag är övertygad om att bara ett konkurrenskraftigt Vattenfall kan fortsätta att driva utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart energisystem i Sverige.

Låt mig också betona att Vattenfall redan i dag spelar en betydande roll för omställningen av det svenska energisystemet. Bolaget investerar stora summor i forskning och utveckling av nya produktionstekniker och investerar även i elproduktion från förnyelsebara resurser. Vattenfalls investeringar i förnybar energi sedan 1997 uppgår till ca 4,3 miljarder kronor. Därutöver fattade styrelsen i december 2002 ett beslut om att under perioden fram till 2013 investera närmare 4,5 miljarder kronor i ett förnyelseprogram för vattenkraften. Inom forskning och utveckling har bolaget koncentrerat insatserna inom bland annat vindkraft, bioenergi, decentraliserad el- och värmeproduktion samt solenergi. Dessa satsningar uppgår till ca 320 miljoner kronor sedan 1997.

När det gäller kärnkraftens roll i det framtida energisystemet pågår i enlighet med 2002 års trepartiöverenskommelse om energipolitiken en dialog med kraftindustrin. Syftet är att åstadkomma en brett förankrad överenskommelse om den fortsatta omställningen av energisystemet innefattande villkoren för den fortsatta driften och successiva avvecklingen av kärnkraften.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.