Sparbanksaktier för att stärka lokala sparbanker
Skriftlig fråga 2010/11:413 av Johansson, Annie (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-03-29
- Anmäld
- 2011-03-29
- Besvarad
- 2011-04-06
- Svar anmält
- 2011-04-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 mars
Fråga
2010/11:413 Sparbanksaktier för att stärka lokala sparbanker
av Annie Johansson (C)
till statsrådet Peter Norman (M)
De lokala sparbankerna betyder mycket för det lokala näringslivet och utvecklingen på landsbygden och i mindre städer. Genom att sparbankerna är uttalat lokala har de också en oerhört god förankring som är viktig för privatpersoner och små och medelstora företag vid utlåning. En springande punkt för möjligheten till utlåning är sparbankens kapitalbas.
Sparbanker som väljer att inte bli aktiebolag får vid behov av nytt kapital svårigheter att expandera. I Norge har man i lag gjort det möjligt för sparbanker att ge ut egenkapitalbevis för att stärka de lokala sparbankernas kapitalbas. Det ger en möjlighet att genom dessa sparbanksaktier utvecklas och växa genom att nytt kapital tillförs verksamheten och samtidigt behåller sparbanken huvudsakligen det lokala huvudmannaskapet.
Sparbankerna kan i dag inte ta in externt kapital och därmed stärka sin finansiella styrka utan lagändring. Ytterligare skärpningar av Basel 3-reglerna ser jag som positivt men även sparbankerna behöver ha möjlighet att stärka sin kapitalbas.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga:
Hur avser statsrådet att verka för att ge sparbanker möjlighet att stärka sin kapitalbas?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:413 besvarad av Statsrådet Peter Norman
Svar på fråga
2010/11:413 Sparbanksaktier för att stärka lokala sparbanker
Statsrådet Peter Norman
Annie Johansson har frågat mig hur jag avser att verka för att ge sparbanker möjlighet att stärka sin kapitalbas. När det gäller de kapitalkrav som ställs på såväl sparbanker som andra banker bör det först av allt framhållas att finanskrisen har visat att nuvarande regler ställer för låga krav på kvaliteten och nivån på det kapital som bör finnas i en bank. Reglerna på detta område kommer, precis som Annie Johansson påpekar, att skärpas genom de så kallade Basel 3-reglerna. Jag anser att det finns ett tydligt behov av större buffertar i form av kapital och därmed bättre motståndskraft mot förluster hos bankerna, och välkomnar skärpningarna.
Det pågående arbetet på internationell nivå rör framför allt de stora internationellt verksamma bankerna, och frågan om vilka särskilda krav som bör ställas på dem. Kapitaltäckningsreglerna är delvis mycket komplexa och det kan i vissa delar finnas anledning att överväga en utformning av reglerna på ett proportionerligt sätt, anpassat till institutens storlek och verksamhet. De största svenska aktörerna som också har störst betydelse för den finansiella stabiliteten kommer att omfattas av hårdare krav. Detta innebär samtidigt att de mindre instituten får en relativt sett mindre regelbörda lagd på sig.
När det gäller just frågan om egenkapitalbevis är jag medveten om att det finns särskilda regler om detta i Norge. Jag har tidigare påpekat att det inte är helt okomplicerat att låta sparbanker ge ut egenkapitalbevis. Sådan utgivning kan till exempel vara svår att förena med förbudet mot vinstutdelning i sparbankslagen. Det är dock viktigt att denna fråga blir ordentligt analyserad. Detta arbete pågår för närvarande på Finansdepartementet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.