Social sammansättning i skolan

Skriftlig fråga 2017/18:922 av Betty Malmberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-01
Överlämnad
2018-03-01
Anmäld
2018-03-02
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Regeringen har nu överlämnat ett lagförslag till Lagrådet som bland annat innehåller ett förslag om allsidig social sammansättning i skolor. Utbildningsministern skriver om detta i exempelvis Upsala Nya Tidning (den 28 februari 2018). Utbildningsministern skriver bland annat:

”Med stöd i lag ska vi säkra att alla huvudmän gör det som är möjligt för att bryta segregation, så att det oftare är naturligt både för direktörens och lokalvårdarens barn att gå i samma skolor.”

Eftersom det än så länge inte presenterats någon definition av hur en god social sammansättning i skolan ser ut enligt regeringen blir det också svårt för skolans huvudmän att uppfylla lagens intentioner.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

Avser ministern att presentera något förtydligande av vad som är god social sammansättning, exempelvis genom socioekonomiska nyckeltal för elevsammansättningen som ska uppfyllas?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:922 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)



U2018/U00972/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:922 av Betty Malmberg (M)
Social sammansättning i skolan

Betty Malmberg har frågat mig om jag avser att presentera något förtydligande av vad som är god social sammansättning, exempelvis genom socioekonomiska nyckeltal för elevsammansättningen som ska uppfyllas.

En av de grundläggande principerna för det svenska skolväsendet är att alla barn och elever har rätt till en likvärdig utbildning. En allvarlig systemsvaghet som Skolkommissionen pekar ut när det gäller den svenska skolan är den ökande skolsegregationen (SOU 2017:35). Resultatskillnaderna mellan skolor blir större och ökningen förklaras till stor del av att skillnaderna mellan skolors elevsammansättning utifrån familje- och migrationsbakgrund ökar. Sammansättningen av elevgrupper, med avseende på elevernas behov och förutsättningar, påverkar skolors förutsättningar att leva upp till skollagens mål om en likvärdig utbildning av hög kvalitet.

Det lagförslag som Betty Malmberg hänvisar till syftar till att vända denna utveckling. Förslaget i lagrådsremissen Samling för skolan innebär att det i skollagen (2010:800) införs en inriktningsbestämmelse om att huvudmännen för skolformerna förskoleklass, grundskola och gymnasieskola aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av eleverna på sina skolenheter. I lagrådsremissen gör regeringen bedömningen att även rektorn för nämnda skolformer, bör ha ett ansvar för att inom sin skolenhet verka för en allsidig social sammansättning av undervisningsgrupper. Inriktningsbestämmelsen innebär en skyldighet att kunna visa att man arbetar systematiskt och framåtsyftande för att uppnå målsättningen om en allsidig social sammansättning. Bestämmelsen syftar däremot inte till att staten ska detaljreglera frågan.

Skolkommissionen anger i sitt betänkande att begreppet allsidig social sammansättning inte lämpar sig för att definieras i författningstext utan bör ges närmare innebörd utifrån förutsättningarna i huvudmännens verksamhet. Som framgår av Skolkommissionens betänkande tar formuleringen ”allsidig social sammansättning” sikte på elevgrupper med olika socioekonomisk bakgrund. Som anges i lagrådsremissen delar regeringen bedömningen att det inte vore meningsfullt att i lag definiera begreppet allsidig social sammansättning eller att ange vilka omständigheter som ska råda för att målsättningen ska anses vara uppnådd. Det bör i stället vara upp till varje huvudman att avgöra utifrån lokala förutsättningar och behov inom ramen för gällande regelverk. Utgångspunkten måste självfallet vara den verklighet och de demografiska förutsättningar som gäller i varje kommun.

Jag kan konstatera att det finns flera exempel på huvudmän som redan i dag arbetar aktivt med att organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att sammansättningen i och mellan huvudmannens skolenheter ska bli mer allsidig, t.ex. genom en strategisk planering av nya skolor. Lagförslaget syftar till att främja sådana initiativ. Enligt regeringens mening är det av yttersta vikt att den nödvändiga utbyggnad av skolan som Sverige står inför de kommande åren, på grund av att antalet elever ökar, görs på ett sätt som främjar likvärdigheten och minskar segregationen.

Stockholm den 7 mars 2018

Gustav Fridolin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.