Till innehåll på sidan

Skydd för ytterligare grupper vid blåljussabotage

Skriftlig fråga 2019/20:208 av Katja Nyberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-17
Överlämnad
2019-10-18
Anmäld
2019-10-22
Svarsdatum
2019-10-30
Sista svarsdatum
2019-10-30
Besvarad
2019-10-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Jag har tidigare ställt frågan till regeringen varför inte även ordningsvakter och väktare borde omfattas av det föreslagna förstärkta blåljusskyddet. Den ökande organiserade brottsligheten och den utbredda kriminaliteten och otryggheten, som polisen inte har resurser nog att hantera, tvingar aktörer att köpa säkerhetstjänster av privata bolag. Detta medför att även de personer som träder in och stärker samhället och rättsväsendet har befogade anspråk på mer skydd. Tyvärr slår regeringen dövörat till. Regeringens brist på handlingskraft i frågan om att bekämpa kriminalitet och otrygghet är nu mer uppenbar än någonsin. Även andra grupper som genomför brottsbekämpande arbete såsom exempelvis Tullverket och Kustbevakningen har befogade anspråk på ett liknande skydd.

I och med den samhällsinsats och det arbete som väktare och andra utför är det mycket anmärkningsvärt att regeringen inte har för avsikt att inkludera dessa yrkeskårer i det förstärkta blåljusskyddet. Vi ser nu att väktare och andra som träder in och tar ansvar för trygghet i områden som polisen inte hinner med blir drabbade av våldet som den ordinarie ordningsmakten inte lyckats bekämpa. Vi i Sverigedemokraterna har tidigare lyft denna problematik, att yrkesgrupper med ordning och trygghet som fokus inte omfattas av det förstärkta skyddet. Nu gör även andra partier oss sällskap. Regeringen måste nu inse sitt misstag och ge andra yrkesgrupper ett fullvärdigt skydd.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Är ministern och regeringen villiga att nu ompröva om fler yrkesgrupper bör omfattas av det föreslagna förstärkta blåljusskyddet?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:208 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Ju2019/

03434/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:208 av Katja Nyberg (SD)
Skydd för ytterligare grupper vid blåljussabotage

Katja Nyberg har frågat mig om jag och regeringen är villiga att nu ompröva om fler yrkesgrupper bör omfattas av det föreslagna förstärkta blåljusskyddet.

Det är ett allvarligt samhällsproblem att de som har till uppgift att hjälpa andra angrips och hindras från att utföra sina uppgifter.

Återkommande angrepp har främst drabbat de centrala blåljusverksamheterna – polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Dessa verksamheter intar i viss mån en särställning, bl.a. därför att de delvis är minutoperativa på ett sätt som gör att varje fördröjning kan få ödesdigra konsekvenser. Givetvis finns även andra skyddsvärda verksamheter än de som bedrivs av polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Bland annat Tullverket och Kustbevakningen bedriver brottsbekämpande verksamhet.

Handlingar som omfattas av det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet är bl.a. våld och hot mot blåljuspersonal och personer som bistår blåljusverksamhet. Förutom personal från respektive organisation omfattas alltså personer som hjälper verksamheten, t.ex. ordningsvakter, väktare eller tulltjänstemän som bistår polisen vid en insats. Av straffbestämmelsens konstruktion följer dock att angreppet på personen också måste innebära ett angrepp på blåljusverksamheten.

I propositionen med förslag om införande av det nya brottet sabotage mot blåljusverksamhet föreslår regeringen också att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman ska skärpas från dagens fängelse i lägst sex månader och högst fyra år till fängelse i lägst ett och högst sex år. Bland andra ordningsvakter, väktare och tulltjänstemän får alltså genom förslaget ett ännu starkare straffrättsligt skydd än i dag.

Regeringen har aldrig motsatt sig att ge straffrättsligt skydd åt fler yrkesgrupper än de som finns inom de centrala blåljusverksamheterna.

I betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner föreslås en utvidgad straffskärpningsgrund vid angrepp mot samtliga yrkesutövare. I likhet med flera remissinstanser anser dock regeringen att det är tveksamt om den föreslagna straffskärpningsgrunden skulle få avsedd verkan och att den kan förutses ge upphov till betydande tillämpningsproblem. Regeringen har därför valt att i ett första steg föreslå ett nytt brott, sabotage mot blåljusverksamhet.

Som regeringen uttalar i propositionen kan det finnas behov av ytterligare lagstiftningsåtgärder för att åstadkomma ett stärkt straffrättsligt skydd även för andra samhällsnyttiga funktioner. Regeringen avser att återkomma i frågan.

Stockholm den 29 oktober 2019

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.