Skydd av barn och skolpersonal mot islamofobi

Skriftlig fråga 2019/20:1012 av Jamal El-Haj (S)

Jamal El-Haj (S)

Skydd av barn och skolpersonal mot islamofobi (pdf, 93 kB)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

I flera kommuner vill olika politiker berätta för väljarna att man ogillar muslimer eftersom man tror att detta ska ge fler röster. Inte minst moderater och kristdemokrater tävlar med Sverigedemokraterna i detta. En av våra främsta experter på islam, teologiprofessorn Jan Hjärpe, har uppmärksammat företeelsen, och jag vill lyfta upp hans exempel från skolan. Han skriver i sin debattartikel ungefär följande:

I maj 2017 beslutade skolstyrelsen i Ronneby om ett förbud för elever mot att fasta under den muslimska fastemånaden ramadan. Om någon elev befanns ”smygfasta” skulle vederbörande skickas hem och frånvaron noteras som skolk. SD och M i Staffanstorps kommun genomdrev i april 2016 ett ”halalmatsförbud” i skolorna. Alltså ett uttryckligt förbud mot att inköpa och servera kött från djur som slaktats enligt muslimsk sed. I Landskrona, i april 2016, fick företaget al-Azhar avslag på sin begäran att få öppna förskola. Motiveringen: Man skulle ha bordsbön där. Landskrona styrs formellt av Liberalerna i samverkan med M och KD. I realiteten har styret ända sedan sin tillkomst 2006 vilat på ett tyst men fast stöd från SD. På initiativ av SD i Bromölla beslöt SD, M, KD och Alternativet att införa förbud för kommunalanställda mot att be på arbetstid. En kommunalanställd angav sig genast själv för brott mot förbudet. Hon var kristen och brukade be, även under arbetets gång, och det tänkte hon fortsätta med. I juli 2019 inledde Diskrimineringsombudsmannen sin granskning, och saken anmäldes även till JO. I december 2019 var det Skurups kommun som införde ett ”slöjförbud” för skolan, återigen efter en motion från SD. Redan 2012 klargjordes att detta strider såväl mot diskrimineringslagen som religionsfrihetslagen. Något som givetvis politikerna i kommunen vet, vilket igen visar att syftet är att ”mobba muslimer”, sända signaler att de är ovälkomna.

Detta om Hjärpes artikel. Jag tycker att det är oerhört allvarligt att kommunalpolitiker sprider islamofobi inom barnomsorg och skola genom förslag och beslut som har sin udd riktad mot muslimer. Dessa kommunala beslut försätter inte bara föräldrar i förtvivlan utan också skolans personal i en svår sits. De blir plötsligt personligt ansvariga för om regeringsformen eller kommunala beslut är det som ska tillämpas. Lyder de inte kommunledningen kan de själva bli bestraffade och undrar säkert också vad deras motspänstiga beteende kan betyda för löneutveckling och framtida karriär inom kommunen.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga utbildningsminister Anna Ekström:

Genom vilka åtgärder avser ministern att skydda barn och personal inom skola och barnomsorg mot frihets- och demokratiinskränkande kommunala beslut?

Frågan är besvarad

Händelser

statustext: Frågan är besvarad Inlämnad: 2020-02-25 Överlämnad: 2020-02-26 Anmäld: 2020-03-03 Svarsdatum: 2020-03-04 Sista svarsdatum: 2020-03-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga

U2020/00704/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:1012 av Jamal El-Haj (S)
Skydd av barn och skolpersonal mot islamofobi

Jamal El-Haj har frågat mig genom vilka åtgärder jag avser att skydda barn och personal inom skola och barnomsorg mot frihets- och demokrati-inskränkande kommunala beslut.

Religionsfriheten är en mänsklig rättighet som i Sverige skyddas genom bl.a. regeringsformen och Europakonventionen. De grundläggande fri- och rättigheterna enligt regeringsformen gäller i förhållande till det allmänna, dvs. även i relationen mellan enskild och kommun.

Barns rätt till religionsfrihet följer också av FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som sedan den 1 januari 2020 gäller som svensk lag. Barn och elever ska ges förutsättningar att själva forma sina egna uppfattningar gällande religion eller annan trosuppfattning.

Diskriminering på grund av religion är vidare förbjuden enligt diskrimineringslagen (2008:567) på bl.a. utbildningsområdet och i arbetslivet. Diskriminering eller kränkningar kopplade till de i lagen angivna diskrimineringsgrunderna ser samhället som särskilt allvarliga.

Skolpersonal är förbjudna att utsätta elever för kränkande behandling. Skolhuvudmännen är vidare både som arbetsgivare och utbildnings-anordnare skyldiga att vidta aktiva åtgärder mot diskriminering. Statens skolinspektion och Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att bestämmelserna i skollagen respektive diskrimineringslagen följs.

Skolan har också ett demokratiskt uppdrag. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen (2010:800). Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Anställda inom skolväsendet måste verka för att demokratins idéer blir vägledande i sitt arbete.

Skollagens portalparagrafer är utformade mot bakgrund av bl.a. regeringsformens grundläggande fri- och rättigheter och utvecklas sedan i läroplanerna för de olika skolformerna. Jag förutsätter att även beslutsfattare på den kommunala nivån tar hänsyn till den normhierarki som gäller generellt vid framtagande av lokala bestämmelser. Enligt regeringsformen har offentliga organ dessutom alltid en skyldighet att inte tillämpa en föreskrift som strider mot en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning, s.k. lagprövning. Lagligheten av en kommuns beslut kan också prövas enligt bestämmelserna om laglighetsprövning i kommunallagen (2017:725). När det gäller det nämnda beslutet av Skurups kommun så har det överklagats till domstol.

Regeringen har vidtagit en rad konkreta åtgärder för att varje skola ska förebygga och hantera elevers utsatthet för kränkande behandling och diskriminering. Regeringen har beslutat om direktiv till Utredningen om en effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen (dir. 2018:99). Utredaren ska bland annat analysera hur tillsynen över bestämmelserna i diskrimineringslagen när det gäller det skollagsreglerade området i sin helhet kan flyttas till Skolinspektionen. Utredaren ska vidare se över vilka åtgärder som behövs för att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna om aktiva åtgärder. Utredaren ska redovisa sina förslag senast den 1 oktober 2020.

Att främja likabehandling och motverka alla former av kränkningar är en del i skolans arbete för trygghet och studiero. Regeringskansliet har beslutat att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk om trygghet och studiero i skolan. Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2020.

Huvudmännen för skolorna ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra gällande bestämmelser och författningar (2 kap. 8 § skollagen). Jag utgår från att så väl rektorer och lärare som ansvariga huvudmän följer och upprätthåller skollagen och andra gällande bestämmelser och författningar.

Stockholm den 4 mars 2020

Anna Ekström