skuldavskrivningar till Moçambique

Skriftlig fråga 1999/2000:783 av Jóhannesson, Berit (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-31
Anmäld
2000-04-04
Besvarad
2000-04-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 mars

Fråga 1999/2000:783

av Berit Jóhannesson (v) till utrikesminister Anna Lindh om skuldavskrivningar till Moçambique

Den stora katastrofen i Moçambique är väl känd. Vi har sett bilder i TV och lyssnat på radio om vad som hänt. Tusentals människor har förlorat livet i stormar och översvämningar. Stora områden med bebyggelse, byar och städer har översvämmats. Stora viktiga jordbruksarealer har satts under vatten. Medan nyhetsrapporteringen var flitig var viljan att hjälpa stor. När rapporteringen avtar har katastrofer som denna en benägenhet att sjunka i glömska, just i det ögonblick då det stora och svåra återuppbyggnadsarbetet ska inledas. Moçambique hade påbörjat ett mödosamt arbete med att bygga upp sin ekonomi och just rönt vissa framgångar när katastrofen inträffade. Landet har förflyttats närmare ett årtionde tillbaka i tiden. När katastrofer av detta slag inträffar och bistånd ges är det vanligt att hjälpen räcker för att ta itu med akuta problem, men att den sedan upphör och stagnation inträder. Därför vore det rimligt att Moçambique @ som är ett av de länder som ingår i det s.k. HIPC-initiativet, vilka av Världsbanken anses som prioriterade när det gäller skuldavskrivningar @ nu befrias från sina skulder, för att den akuta hjälpen ska kunna följas av ett mer långsiktigt stöd till återuppbyggnad.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vad avser utrikesministern göra i FN och EU och andra internationella organisationer för att medverka till att Moçambique snabbt blir av med sina skulder så att landets återuppbyggnad underlättas?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:783 besvarad av

den 12 april

Svar på fråga 1999/2000:783 om skuldavskrivningar till Moçambique

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Berit Jóhannesson har ställt en fråga till utrikesministern om vad hon tänker göra i olika internationella sammanhang för att medverka till att Moçambique beviljas skuldavskrivningar i syfte att underlätta landets återuppbyggnad efter översvämningskatastrofen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Frågan som Berit Jóhannesson ställer är befogad. Vi är alla djupt berörda av de vittgående skador och stora lidande som den senaste tidens översvämningskatastrof förorsakat flera länder i södra Afrika. Moçambique är särskilt hårt drabbat, vilket förväntas få stora efterverkningar för landets ekonomi, som innan katastrofen inträffade hade gjort lovande framsteg.

Sverige har redan på olika sätt bistått Moçambique. Sida har hittills beviljat 21,55 miljoner kronor i humanitärt bistånd för att tillgodose olika akuta behov; detta bistånd har främst kanaliserats via organisationer (FN och enskilda organisationer), som Sverige sedan länge har erfarenhet av och förtroende för. Dessutom vill jag nämna att en betydande del (10 miljoner kronor) av Sveriges årliga bidrag till WFP öronmärkts för Moçambique, främst för anskaffning och distribution av livsmedel. Vidare pågår sedan en tid tillbaka diskussioner med Moçambiques regering om en omläggning av innevarande års landramsmedel för återuppbyggnadsinsatser.

Redan i början av mars beviljade regeringen, på förslag från Sida, 100 miljoner kronor fördelade på 50 miljoner kronor i skuldlättnader och 50 miljoner kronor i obundet budgetstöd.

Statssekreterare Gun-Britt Andersson besökte 15@17 mars Moçambique för att bilda sig en uppfattning om katastrofens omfattning och för samtal om svenska insatser.

Sidas generaldirektör ledde förra veckan en delegation till Moçambique; syftet med resan var att inhämta ytterligare information om och diskutera former för det långsiktiga återuppbyggnadsarbete, som landets regering planerar. Resultatet av besöket kommer att utgöra viktigt underlag för utarbetande av svensk position inför det stora givarmöte som Moçambiques regering i samarbete med FN inbjuder till i Rom i slutet av denna månad, där återuppbyggnadsbistånd står på agendan.

Moçambique är det land som hittills erhållit den mest omfattande skuldlättnaden inom det s.k. HIPC-initiativet, ca 1,7 miljarder US dollar. Sverige kommer, inom ramen för vårt samarbete med Världsbanken och IMF, att verka för att Moçambique snarast möjligt kommer i åtnjutande av utökade skuldlättnader inom HIPC-initiativet enligt de principer som beslutades vid organisationernas årsmöten hösten 1999. Detta kommer att innebära ytterligare ca 250 miljoner US dollar i skuldlättnad för Moçambique. Sverige arbetar aktivt, tillsammans med andra likasinnade länder, för att säkra finansieringen av detta initiativ genom en öppen finansieringsprocess med en rimlig bördefördelning mellan bidragsgivarna.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.