Skrotat arbetslöshetsmål

Skriftlig fråga 2018/19:116 av Sofia Damm (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-02-04
Överlämnad
2019-02-05
Anmäld
2019-02-06
Svarsdatum
2019-02-13
Sista svarsdatum
2019-02-13
Besvarad
2019-02-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

 

Arbetsmarknadsmålet om lägst arbetslöshet i EU 2020 var Socialdemokraternas och Stefan Löfvens viktigaste vallöfte inför valet 2014. Så viktigt att alla statsråd, oavsett koppling till arbetsmarknaden, kommenderades att lägga fram politik för fler jobb. Konsekvenserna blev till stor del att regeringen genomförde dyra och alltför ineffektiva subventionerade anställningar, såsom extratjänsterna, beredskapsjobb och traineetjänster.

Målet om lägst arbetslöshet har dock varit illa utformat från start – om än slagkraftigt inför ett val. Regeringen var under förra mandatperioden aldrig i närheten av att gå i riktning mot målet. I stället gick Sverige från 12:e till 17:e plats i Eurostats jämförelse av arbetslösheten mellan EU-länderna innan mandatperioden var slut. Nu startar regeringen denna mandatperiod med Sverige på en 18:e plats.

Vill man försöka dölja problemen är ett borttaget arbetslöshetsmål optimalt ett år innan målet om lägst arbetslöshet i EU ska vara uppfyllt. Samtidigt fortsätter andelen långtidsarbetslösa vara hög (34 procent vid årsskiftet), och arbetslösheten bland nyanlända är 16,6 procent, vilket är 5,5 gånger högre än för inrikes födda. Allt detta sker på toppen av en lång högkonjunktur.

Statistiken visar på behovet av en reformering av arbetsmarknaden som sänker trösklarna och gör det möjligt för fler att få ett riktigt jobb. Under Ylva Johanssons föregående mandatperiod som arbetsmarknadsminister gick utvecklingen tyvärr inte åt rätt håll.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:

 

Vad är anledningarna till att målet om lägst arbetslöshet i EU inte har uppnåtts, och varför väljer regeringen att ta bort det ett år innan slutdatum?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:116 besvarad av Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)




Svar på fråga 2018/19:116 av Sofia Damm (KD)
Skrotat arbetslöshetsmål

Sofia Damm har frågat mig om anledningarna till att målet om lägst arbetslöshet i EU inte har uppnåtts, och varför regeringen väljer att ta bort det ett år innan slutdatum.

Arbetslöshetsmålet verkade under förra mandatperioden som en styråra för regeringens politik. Samtidigt utvecklades den svenska arbetsmarknaden starkt. Den tidigare regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU fanns dock inte med i den nuvarande regeringens regeringsförklaring den 21 januari 2019.

Under den förra mandatperioden ökade sysselsättningen med över 300 000 personer varav 200 000 är utrikes och samtidigt ökade antalet arbetade timmar kontinuerligt. Hela jobbtillväxten kom till i reguljära jobb, inte genom subventionerade anställningar. Vi har den högsta sysselsättningsgraden Eurostat någonsin uppmätt i ett EU-land och den högsta i Sverige på över 25 år. Inget annat EU-land har en större andel av sin befolkning i arbetskraften. Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden går allt snabbare.

Arbetslösheten är nästan nere på 6 procent och minskade med över 1,5 procentenheter under den förra mandatperioden. Drygt halva sänkningen av arbetslösheten bedömdes i budgetpropositionen för 2018 hänföras till den finanspolitik som regeringen förde. Ungdomsarbetslösheten minskade med cirka 6 procentenheter under samma period. Andelen som befinner sig i ersättnings- och försäkringssystemen är den lägsta sen 1981. Det underskott på cirka 60 miljarder som den tidigare borgerliga regeringen lämnade efter sig har vänts till ett stort överskott. Statsskuldskvoten sjunker och hamnade under 2018 på sin lägsta nivå sedan 1977.

Stockholm den 13 februari 2019

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.