Skatteregler för jobbpendlarna

Skriftlig fråga 2018/19:737 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-06-11
Överlämnad
2019-06-11
Anmäld
2019-06-12
Svarsdatum
2019-06-19
Sista svarsdatum
2019-06-19
Besvarad
2019-06-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Varje vecka pendlar cirka 5 400 personer från sitt boende i Värmland till ett arbete i Norge. Men även om våra landsgränser är öppna återstår flera gränshinder för dem som arbetar i ett annat land. För någon vecka sedan bjöds jag in till en träff med kommunföreträdare från Eda och norska Eidskog tillsammans med anställda på Grensetjensten i Morokulien.

Arvika Nyheter var på plats när företrädarna rapporterade om hur krångliga och otidsenliga skattesystem försvårar för både företag och pendlare. Samhällsförändringar med ökad rörlighet, digitalisering och flexibla arbetsformer har gjort att nuvarande regler inte längre fungerar optimalt.

Arbetsgivaren i Norge drar i dag av en avgift på 8,2 procent av lönen till den norska socialförsäkringen. Skatten däremot ska betalas till den hemkommun i Sverige där personen är skriven. Pendlare ansvarar själva för att rätt skatt blir inbetald genom att lämna in en preliminär självdeklaration och därefter sätta in pengar på sitt skattekonto. Det är ett krångligt system som framför allt ställer till det för personer med ojämna inkomster och flexibla arbetsformer, till exempel deltidsbrandmän. Uppskattningen blir lätt fel och pendlare står till slut med stora skatteskulder. Ytterligare problem är att dessa regler enbart gäller för den som bor i en gränskommun. Om du i stället bor i en kommun längre bort från gränsen skattar du i Norge. Ännu mer invecklat blir det om en pendlare råkar bli sjukskriven.

Dessa krångliga skatteregler har till och med gjort att kommunföreträdare i Sverige hellre ser att de som jobbar i Norge också skattar i Norge för att regelverket ska bli mer förståeligt. Blir det för krångligt att arbetspendla över gränsen drabbar det i förlängningen också rekrytering och kompetensförsörjning ute på företagen. Ett alternativ skulle kunna vara att bryta ut gränsgångaravtalet – som är den mest relevanta delen – ur det nordiska skatteavtalet och göra förenklingar som inte innebär att man måste riva upp hela avtalet.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen på området?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:737 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2019/02319/S3

Fi2019/02358/S3

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:737 Skatteregler för jobbpendlarna och 2018/19:755 Gränshinder mellan de nordiska länderna av Lars Mejern Larsson (S)

Lars Mejern Larsson har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen som rör beskattning av gränspendlare mellan Sverige och Norge. Han har även mot samma bakgrund frågat utrikeshandelsministern med ansvar för nordiska frågor om hon tänker verka för att åtgärder inom det nordiska samarbetet vidtas i frågan.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara båda frågorna.

De så kallade gränsgångarreglerna i det multilaterala nordiska skatteavtalet innebär att personer som bor i en gränskommun i Sverige och pendlar till arbete i en gränskommun i Norge, ska betala inkomstskatt i sin hemkommun på sin norska arbetsinkomst. Reglerna syftar till att säkerställa att arbetspendlarnas hemkommuner får skatteintäkter som ska täcka kostnader för den kommunala service såsom skola, barnomsorg och sjukvård som arbetspendlarna nyttjar. Mot detta syfte måste vägas det faktum att de svenska arbetspendlare som omfattas av gränsgångarreglerna får en ökad administrativ börda och dessutom enligt de regler som gäller inom EU/EES-området i normalfallet ska tillhöra norsk socialförsäkring. Skatteverket arbetar kontinuerligt med att tillhandahålla behovsanpassad, lättillgänglig och kvalificerad information och service till allmänhet och företag. Till stöd för att minska den administrativa bördan finns t.ex. digitala tjänster för att räkna ut sin individuella skatt.

Gränsgångarnas situation är något som vi får anledning att noga överväga nästa gång det nordiska skatteavtalet omförhandlas multilateralt.

Stockholm den 19 juni 2019

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.