skattekonkurrens
Skriftlig fråga 2001/02:367 av Lundberg, Inger (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-06
- Anmäld
- 2001-12-11
- Besvarad
- 2001-12-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:367
av Inger Lundberg (s) till finansminister Bosse Ringholm om skattekonkurrensDet finns en bred uppslutning bakom utvidgningen av EU. Den kan komma att få stor säkerhetspolitisk betydelse. En positiv ekonomisk utveckling i östra Europa är nödvändig för att förbättra livsvillkoren för människor, som i dag lever under svåra förhållanden i Östeuropa, samtidigt som den breddar marknaden för t.ex. svenska produkter.
Under ett övergångsskede påverkas sysselsättningen i många industriländer inom EU. Arbetsintensiva jobb kan komma att etableras utanför dagens EU och kraven på att utveckla kunskapsintensiva jobb i länder som Sverige ökar. Den insikten finns hos många fackligt aktiva, som oavsett detta ser värdet med en bredare samverkan i EU och som går in i arbetet med utvidgningen med syfte att nu som tidigare arbeta för bred internationell samverkan på det fackliga området.
Det är däremot oacceptabelt om ansökarländerna genom egen lagstiftning tillskansar sig orättfärdiga konkurrensfördelar. Jag har från aktiva i Metall uppmärksammats på att t.ex. Polen t.o.m. 2017 skapat ekonomiska zoner med mycket gynnsamma villkor på skatteområdet för företag, som etablerar sig i områdena. Såvitt jag förstår strider detta mot såväl de uppföranderegler som de konkurrensregler, som måste respekteras inom EU.
Mot bakgrund av pågående förhandlingar om EU:s utvidgning vill jag fråga hur Sverige och EU säkrar att illojal skattekonkurrens inte tillåts när utvidgningen av EU genomförs.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:367 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:367 om gränsgångaravtalet
Inger Lundberg har, mot bakgrund av pågående förhandlingar om EU:s utvidgning, frågat mig hur Sverige och EU säkrar att illojal skattekonkurrens inte tillåts när utvidgningen av EU genomförs.
Förhandlingarna mellan kandidatländerna och EU om medlemskap för kandidatländerna i unionen syftar till att se till att kandidatländerna vid sitt inträde i unionen ska kunna uppfylla alla de krav som gemenskapsrätten ställer. För att förhandlingarna med kandidatländerna ska kunna genomföras på ett effektivt sätt har man enats om att indela gemenskapsrätten i 30 kapitel inom vilka förhandlingarna sedan förs. Kapitel tio är skattekapitlet och här behandlas alltså kandidatländernas anpassning till den gemenskapsrätt som finns på skatteområdet. Skattefrågor kan aktualiseras även inom ramen för andra kapitlet, såsom exempelvis inom ramen för kapitel sex som är konkurrenskapitlet där man bl.a. behandlar frågor om statsstöd.
Efter att kandidatländerna inkommit med sina ståndpunkter inom ett visst kapitel, dvs. talat om hur man har för avsikt att uppfylla gemenskapsrätten på området och vilka övergångslösningar man ev. anser sig behöva, inleds processen med att kommissionen tar fram ett utkast till gemensam EU-ståndpunkt visavi det aktuella kandidatlandet, en s.k. DCP (Draft Common Position). Medlemsstaterna förhandlar sedan i rådet om detta utkast i en för ändamålet särskilt inrättad rådsarbetsgrupp, utvidgningsgruppen. Medlemsstaterna söker i denna grupp att med utgångspunkt från kommissionens förslag enas om ett lämpligt svar från EU:s sida till den förhandlingsståndpunkt som det aktuella kandidatlandet presenterat.
Det är Utrikesdepartementet som svarar för den svenska representationen i utvidgningsgruppen liksom för arbetet med utvidgningsfrågorna i stort. Fackdepartementens roll är sedan att genom gemensamberedda instruktioner till vår representant i utvidgningsgruppen se till att svenska ståndpunkter inom olika områden får genomslag i den slutliga EU-ståndpunkten som kommer att antas av rådet.
På skatteområdet består gemenskapsrätten dels av en ganska omfattande reglering på den indirekta skattens område (mervärdesskatt och punktskatter), dels av direktiv på den direkta skattens område (inkomstbeskattning).
Vad gäller arbetet mot skadlig skattekonkurrens i stort så bedrivs inom EU för närvarande ett aktivt arbete med dessa frågor, främst inom ramen för det s.k. skattepaketet och uppförandekoden för företagsbeskattning. Sverige stödjer detta arbete. Uppförandekoden är en resolution mellan EU:s medlemsstater genom vilka dessa förbundit sig att verka för att sådana skatteregimer i medlemsstaterna som anses innebära skadlig skattekonkurrens avvecklas. Dessutom har medlemsstaterna förbundit sig att tillse att nya sådana skatteregimer inte införs. I förhandlingarna kräver EU att kandidatländerna förbinder sig att acceptera principerna bakom uppförandekoden samt intygar sin beredskap att avveckla sådana regimer som skulle kunna vara att se som skadliga i kodens mening. På detta sätt tillförsäkrar sig såväl Sverige som EU om att kandidatländerna som medlemmar kommer att sluta upp bakom unionens ansträngningar att bekämpa skadlig skattekonkurrens.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.