Skärpta åtgärder mot högerextrem terrorism

den 14 augusti

Svar på fråga

2012/13:671 Skärpta åtgärder mot högerextrem terrorism

Justitieminister Beatrice Ask

Hannah Bergstedt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka bevakningen av hotet från och medborgarnas skydd mot högerextremismen och nynazismen.

Hela samhället har ett ansvar för att förebygga att individer lockas till våldsbejakande extremistiska miljöer och att motverka att dessa rörelser breder ut sig i Sverige. Detta arbete innefattar bland annat att vi kontinuerligt värnar och stärker det demokratiska systemet och de demokratiska värderingarna. Jag vill här också påpeka att det vid en diskussion om dessa miljöer är viktigt att inte tillskriva vare sig grupperna eller individerna mer förmåga än de faktiskt har.

Det hot som våldsbejakande extremistiska individer utgör ska bland annat hanteras av polisen och Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen bedömer att ingen av de befintliga våldsbejakande extremistmiljöerna (däribland även den så kallade vitmaktmiljön) är ett hot mot det demokratiska statsskicket som helhet. Däremot finns det både avsikt och förmåga bland personer aktiva inom dessa miljöer att utgöra ett hot mot vissa funktioner och individer, vilket i förlängningen kan hota det demokratiska statsskicket.

Polismyndigheterna arbetar lokalt med olika förebyggande åtgärder och insatser för att tidigt upptäcka våldsbejakande radikalisering. Det finns även en samordning när det gäller hanteringen av så kallade hatbrott, med jourer och utbildad personal bland annat i Stockholms län. Rikspolisstyrelsen har även tagit fram en utbildning för att utveckla arbetssättet hos framför allt närpoliser när det gäller att identifiera och förebygga våldsbejakande radikalisering.

Regeringen beslutade i december 2011 om en handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (skr. 2011/12:44) som betonar just värnandet och stärkandet av demokratin som en av de viktigaste insatserna för att motverka olika former av extremism. Handlingsplanen syftar till att engagera även andra aktörer än de traditionella rättsvårdande myndigheterna i arbetet med att förebygga alla former av våldsbejakande extremism. Den innefattar bland annat stöd till verksamhet riktad till unga i riskzonen och verksamhet som syftar till att hjälpa personer som önskar lämna våldsbejakande extremistgrupper.

Handlingsplanen är också nära kopplad till regeringens nationella strategi mot terrorism (skr. 2011/12:73) som bland annat betonar förebyggande av uppkomsten av terrorism.

Genom handlingsplanen har även en utredning (dir. Ju2012:09) tillsatts som bland annat har till uppgift att ta fram ett utbildningsmaterial om förebyggande metoder mot våldsbejakande extremism och lämna förslag om hur ett fortsatt förebyggande arbete kan utvecklas och organiseras. De metoder som tas fram ska användas vid utbildning av personer inom främst de yrkesgrupper som kommer i kontakt med personer som är i riskzonen för att ansluta sig till extremiströrelser eller som är aktiva i sådana miljöer.

Dessutom leder Sverige, genom Justitiedepartementet, ett europeiskt projekt som just syftar till att identifiera, samla in och sprida goda exempel på förebyggande och motverkande av högerextremism bland EU:s medlemsstater. Projektet är det enda på europeisk nivå som tar ett samlat grepp om de utmaningar som högerextremismen utgör för våra samhällen.

Det finns alltså en omfattande och tydlig verksamhet för att motverka våldsbejakande extremism, inklusive det hot som vitmaktmiljön är. Detta tillsammans med de senaste årens ökade resurser för polisväsendet och Säkerhetspolisen anser jag ger goda förutsättningar för arbetet med att förebygga och motverka våldsbejakande extremism i Sverige.