den 14 augusti
Svar på fråga
2012/13:671 Skärpta åtgärder mot högerextrem terrorism
Justitieminister Beatrice Ask
Hannah Bergstedt har
frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka bevakningen av hotet
från och medborgarnas skydd mot högerextremismen och nynazismen.
Hela samhället har ett ansvar för att förebygga att
individer lockas till våldsbejakande extremistiska miljöer och att motverka att
dessa rörelser breder ut sig i Sverige. Detta arbete innefattar bland annat att
vi kontinuerligt värnar och stärker det demokratiska systemet och de
demokratiska värderingarna. Jag vill här också påpeka att det vid en diskussion
om dessa miljöer är viktigt att inte tillskriva vare sig grupperna eller
individerna mer förmåga än de faktiskt har.
Det hot som våldsbejakande extremistiska individer
utgör ska bland annat hanteras av polisen och Säkerhetspolisen.
Säkerhetspolisen bedömer att ingen av de befintliga våldsbejakande
extremistmiljöerna (däribland även den så kallade vitmaktmiljön) är ett hot mot
det demokratiska statsskicket som helhet. Däremot finns det både avsikt och
förmåga bland personer aktiva inom dessa miljöer att utgöra ett hot mot vissa
funktioner och individer, vilket i förlängningen kan hota det demokratiska
statsskicket.
Polismyndigheterna arbetar lokalt med olika
förebyggande åtgärder och insatser för att tidigt upptäcka våldsbejakande
radikalisering. Det finns även en samordning när det gäller hanteringen av så
kallade hatbrott, med jourer och utbildad personal bland annat i Stockholms län.
Rikspolisstyrelsen har även tagit fram en utbildning för att utveckla
arbetssättet hos framför allt närpoliser när det gäller att identifiera och
förebygga våldsbejakande radikalisering.
Regeringen beslutade i december 2011 om en
handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (skr.
2011/12:44) som betonar just värnandet och stärkandet av demokratin som en av
de viktigaste insatserna för att motverka olika former av extremism.
Handlingsplanen syftar till att engagera även andra aktörer än de traditionella
rättsvårdande myndigheterna i arbetet med att förebygga alla former av
våldsbejakande extremism. Den innefattar bland annat stöd till verksamhet
riktad till unga i riskzonen och verksamhet som syftar till att hjälpa personer
som önskar lämna våldsbejakande extremistgrupper.
Handlingsplanen är också nära kopplad till
regeringens nationella strategi mot terrorism (skr. 2011/12:73) som bland annat
betonar förebyggande av uppkomsten av terrorism.
Genom handlingsplanen har även en utredning (dir.
Ju2012:09) tillsatts som bland annat har till uppgift att ta fram ett utbildningsmaterial om förebyggande
metoder mot våldsbejakande extremism och lämna förslag om hur ett fortsatt
förebyggande arbete kan utvecklas och organiseras. De metoder som tas fram ska användas vid
utbildning av personer inom främst de yrkesgrupper som kommer i kontakt med
personer som är i riskzonen för att ansluta sig till extremiströrelser eller
som är aktiva i sådana miljöer.
Dessutom leder Sverige, genom Justitiedepartementet,
ett europeiskt projekt som just syftar till att identifiera, samla in och
sprida goda exempel på förebyggande och motverkande av högerextremism bland
EU:s medlemsstater. Projektet är det enda på europeisk nivå som tar ett samlat
grepp om de utmaningar som högerextremismen utgör för våra samhällen.
Det finns alltså en omfattande och tydlig
verksamhet för att motverka våldsbejakande extremism, inklusive det hot som
vitmaktmiljön är. Detta tillsammans med de senaste årens ökade resurser för
polisväsendet och Säkerhetspolisen anser jag ger goda förutsättningar för
arbetet med att förebygga och motverka våldsbejakande extremism i Sverige.