skadestånd
Skriftlig fråga 2003/04:1538 av Lindgren, Ulrik (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-08-19
- Besvarad
- 2004-08-31
- Svar anmält
- 2004-09-14
- Anmäld
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:1538
av Ulrik Lindgren (kd) till justitieminister Thomas Bodström om skadeståndEn gärningsman kan i Sverige i dag få del av halva det skadestånd som borde tillfalla brottsoffret. En kvinna som misshandlats av sin man och fått skadestånd för detta kan tvingas dela skadeståndet med honom när de skiljer sig. Har kvinnan inte hunnit att ta ut skilsmässa när skadeståndet betalas ut kan maken alltså få del av pengarna vid bodelningen, trots att han är gärningsman.
På samma sätt fungerar det om en förälder förgriper sig på något av barnen och döms att betala skadestånd. Makarna är fortfarande gifta när skadeståndet betalas och den skyldige maken ådrar sig en skuld till staten genom betalningen. Vid en kommande skilsmässa och bodelning kan den icke skadeståndsskyldige maken i praktiken få stå för halva skadeståndsskulden.
Det finns jämkningsregler i äktenskapsbalken som kan tillämpas vid bodelning. Dessa fungerar dock uppenbarligen inte.
Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att undanröja dessa missförhållanden?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1538 besvarad av
den 31 augusti
Svar på frågorna 2003/04:1538 om skadestånd, 1541 om skadestånd och regler om bodelning och 1542 om skadestånd till skadegörare
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat om jag tänker vidta några åtgärder för att ett utdömt skadestånd på grund av brott inte ska ingå i bodelningen mellan makar där den ena maken är gärningsman. Magdalena Andersson har frågat vilka åtgärder jag tänker vidta för att den tilldömde inte behöver dela skadeståndet med den dömde eller använda delar av skadeståndet till den dömdes böter.
Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.
Det bör till en början klargöras att det vid en skilsmässa aldrig kan bli frågan om att betalningsansvaret för en makes skuld överförs till den andra maken. En make kan alltså inte bli skyldig att betala den andra makens skuld. Vad det handlar om är i stället i vad mån ett skadestånd på olika sätt ska kunna påverka egendomsfördelningen mellan makarna.
Enligt reglerna i äktenskapsbalken kan en fordran på skadestånd som en make har mot den andra maken eller någon annan undantas från bodelningen. Den kommer då inte att ingå i det belopp som ska fördelas mellan makarna. När det gäller belopp som har betalats ingår visserligen det utbetalda beloppet i bodelningen, men oskäliga resultat som därigenom eventuellt skulle kunna uppstå kan undvikas genom jämkning. Bodelningen kan även jämkas på grund av att en make vid beräkningen av sin andel i boet har avräknat en skadeståndsskuld.
De frågor som frågeställarna tar upp har varit aktuella tidigare. I ett fall som uppmärksammades i medierna för några år sedan var frågan om en man som hade dömts för övergrepp mot sin styvdotter i samband med en skilsmässa skulle få avräkna en skuld avseende brottsskadeersättning. Jag uttalade då att jag, om det visade sig att reglerna ger tvivelaktiga resultat, skulle se till att frågan om en lagändring övervägs. Det har därefter klarlagts att mannen fick avräkna skulden vid beräkningen av hans andel i boet och att detta påverkade bodelningen på ett för kvinnan negativt sätt.
Trots att det alltså finns regler som avser att undvika tvivelaktiga resultat i de situationer frågeställarna tar upp, kan det ändå tänkas förekomma situationer där fördelningen av makarnas egendom inte blir tillfredsställande. Frågan är för närvarande föremål för överväganden inom Justitiedepartementet och jag kommer inom kort att redogöra för hur jag tänker gå vidare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.