Sjätte AP-fonden

Skriftlig fråga 2001/02:1261 av Stockhaus, Claes (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-30
Anmäld
2002-06-04
Besvarad
2002-06-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 maj

Fråga 2001/02:1261

av Claes Stockhaus (v) till finansminister Bosse Ringholm om Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden bildades 1996. Fonden är en riskkapitalfond som erbjuder långsiktigt riskkapital till små och medelstora svenska tillväxtföretag. Sjätte AP-fonden ingår inte i den s.k. fempartiöverenskommelsen om det nya pensionssystemet. Likväl räknas Sjätte AP-fonden in i buffertfondssystemet.

Genom pensionsöverenskommelsen har staten fått ansvaret för en del av AP-fondernas tidigare åtagande och därför har överföringar från AP-fonderna skett vid tre tillfällen om sammanlagt 245 miljarder kronor för att hittills svara upp mot detta. Enligt pensionsöverenskommelsen ska ett slutligt överföringsbelopp fastställas vid en kontrollstation år 2004. En viktig fråga i det sammanhanget är om även Sjätte AP-fonden kommer att belastas när det gäller den slutliga överföringen. Om så vore fallet ser jag det som mycket problematiskt. Sjätte AP-fonden har ett helt annat upplägg genom sitt långsiktiga riskkapital.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Bosse Ringholm:

Avser regeringen att undanta Sjätte AP-fonden när det gäller den slutliga överföringen från buffertfonderna efter kontrollstationen 2004?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1261 besvarad av

den 5 juni

Svar på frågorna 2001/02:1261 om Sjätte AP-fonden och 1262 om kapitalbasen för Sjätte AP-fonden

Finansminister Bosse Ringholm

Claus Stockhaus har frågat mig om regeringen avser att undanta Sjätte AP-fonden när det gäller den slutliga överföringen från buffertfonderna efter kontrollstationen 2004 och om regeringen avser att lägga förslag om på vilket sätt kapitalbasen för Sjätte AP-fonden kan vidgas.

Sjätte AP-fonden inrättades den 1 juli 1996 och inledde sin verksamhet under slutet av detta år. Fonden skiljer sig från övriga buffertfonder i pensionssystemet genom sin inriktning mot onoterade tillgångar. Fonden hade vid utgången av år 2001 ett kapital på 16,7 miljarder kronor, varav 36 % placerats i onoterade tillgångar @ en andel som successivt har ökat under de år fonden varit verksam. Regeringen konstaterade i sin utvärdering av AP-fondernas verksamhet år 2001 att Sjätte AP-fonden uppnått styrelsens mål under den första sammanhängande femårsperioden av fondens historia och att förvaltningen av onoterade aktier kan betecknas som framgångsrik.

Sjätte AP är en av buffertfonderna i ålderspensionssystemet, eftersom den inräknas i pensionssystemets tillgångar i det s.k. balanstalet. Däremot saknas en direkt koppling mellan Sjätte AP-fonden och in- och utflödena i pensionssystemet så som finns för Första@Fjärde AP-fonderna. Det är därmed inte bestämt på vilket sätt Sjätte AP-fondens medel ska kunna tas i anspråk för pensionssystemets räkning. En särskild svårighet i detta sammanhang är att Sjätte AP-fondens tillgångar, i den mån de är investerade i onoterade aktier, är mindre likvida än de övriga buffertfondernas tillgångar.

Ett skäl till att Sjätte AP-fonden skapades var som Claes Stockhaus noterar, en önskan att bidra till riskkapitalförsörjningen i Sverige. I det sammanhanget kan man notera att Första@Fjärde AP-fondernas placeringsregler tillåter placeringar, om än indirekt, i onoterade aktier i Sverige och utomlands. Var och en av Första@Fjärde AP-fonden får placera upp till 5 % av sitt kapital på detta sätt, vilket vid utgången av 2001 motsvarade ca 27 miljarder kronor.

Som svar på frågan om regeringen avser att öka Sjätte AP-fondens tillgångar anser jag att det inte är aktuellt i en situation där en alltjämt begränsad del av Sjätte AP-fondens kapital är placerad i onoterade tillgångar. Därtill måste man i ett sådant beslut inte bara väga in behovet av att tillhandahålla riskkapital utan även beakta hur stor andel av buffertfondernas tillgångsportfölj som högst bör utgöras av onoterade tillgångar. I dag är denna andel ca 8 %, Sjätte AP-fonden inräknad.

Det är också i dag för tidigt att ta ställning till hur Sjätte AP-fondens tillgångar ska hanteras vid en eventuell överföring av medel från buffertfonderna till Riksgäldskontoret efter den slutliga kontrollstationen 2004. Dock måste, även i detta sammanhang, särskild hänsyn tas till att Sjätte AP-fondens tillgångar är mindre likvida än de övriga buffertfondernas och Sjätte AP-fondens behov av en tillräckligt lång placeringshorisont.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.