den 2
november
Svar
på fråga 2005/06:217 om situationen på Afrikas horn
Utrikesminister
Laila Freivalds
Joe Frans har frågat mig om jag avser att verka för
att ett svenskt initiativ och en politik om situationen på Afrikas horn kommer
att presenteras.
Jag
instämmer i Joe Frans oro över situationen på Afrikas horn. Både den politiska
och den humanitära situationen i denna region kräver det internationella
samfundets engagemang och stöd. I regeringsförklaringen lyfter statsministern
fram Afrikas horn som ett av de områden i världen där Sverige redan i dag har
en mycket aktiv roll och där vi avser att öka vårt engagemang ytterligare. Som
ett led i detta och för att särskilt stärka det svenska engagemanget i en av
Afrikas mest konflikttyngda regioner kommer regeringen att utse en särskild
rådgivare för Afrikas horn.
Redan
i dag har Sverige ett stort engagemang i Afrikas horn. Situationen i Sudan och
särskilt i Darfur är fortsatt mycket allvarlig och den senaste tidens
eskalering av våldet är oacceptabel. Sverige har i dag ett brett politiskt,
personellt och finansiellt engagemang för att lindra och lösa konflikten i
Darfur. Dessa insatser fortsätter och kommer att öka. Sverige har på två år
tredubblat biståndet till Sudan, vilket under 2005 kommer att uppgå till 250
miljoner kronor. Även våra insatser för att stödja Afrikanska unionens trupper
för att öka säkerheten på marken i Darfur och för att finna en politisk lösning
på konflikten kommer att öka. I södra Sudan deltar vi även i FN:s mission för
att övervaka det fredsavtal som undertecknades i början på året.
Gränskonflikten
mellan Etiopien och Eritrea och de ökade spänningarna länderna emellan skapar
osäkerhet i hela regionen. Sverige och EU har vid upprepade tillfällen framfört
till båda parter att de måste acceptera gränskommissionens beslut och inleda en
förutsättningslös dialog. Medan Eritrea har accepterat gränskommissionens
utslag från 2002 har Etiopiens regering haft invändningar mot dess utslag och
krävt dialog för att gå vidare. Mot denna bakgrund har Sverige tydligt framfört
till Etiopien att fred och stabilitet är en viktig förutsättning för ett
effektivt utvecklingssamarbete och att brist på framgång i gränsfrågan kan få
konsekvenser för omfattningen av det svenska utvecklingssamarbetet. Samtidigt är
Eritreas restriktioner mot FN-missionens verksamhet, bland annat genom förbud
mot FN för helikopterflygningar i gränsområdet, mycket oroande och ger fel
signaler om Eritreas villighet att medverka till en fredlig lösning på
konflikten.
Sverige
har på afrikanskt initiativ haft en framträdande roll i fredsprocessen i
Somalia och varit pådrivande i arbetet för att föra denna process framåt. Vi
har bland annat varit aktiva vad gäller att samla det internationella samfundet
till stöd för processen. Efter en överenskommelse, bland annat om olika
övergångsinstitutioner, har processen dock komplicerats. Det är nu av helt
avgörande betydelse att de somaliska parterna inleder dialog om utestående
frågor. Sverige tillsammans med det övriga internationella samfundet arbetar mycket
aktivt för att så ska ske.