Situationen i Kirgizistan

Skriftlig fråga 2009/10:905 av Sachet, Ameer (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-06-17
Anmäld
2010-06-17
Besvarad
2010-06-23
Svar anmält
2010-06-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 juni

Fråga

2009/10:905 Situationen i Kirgizistan

av Ameer Sachet (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Kirgizistan sågs under flera år efter sin självständighet 1991 som en av de forna Sovjetrepubliker som var på bäst väg mot demokrati. Presidenten Askar Akajev visade sig dock bygga upp en alltmer auktoritär och korrupt stat. 2005 blev han avsatt i den så kallade Tulpanrevolutionen. Efterträdaren Kurmanbek Bakijev fortsatte som sin företrädare och i slutet av april i år utbröt våldsamma protester. Säkerhetsstyrkor svarade med våld och efter dagar av protester och gatustrider i Bisjkek flydde Kurmanbek Bakijev till slut landet. Över 80 människor blev dödade i april, många av dem av säkerhetsstyrkorna.

Den provisoriska presidenten från den tidigare oppositionen, Roza Otunbajeva, har utlyst en folkomröstning om en ny författning den 27 juni. Den provisoriska regeringen har dock inte full kontroll över landet. Officiellt har runt 250 människor blivit dödade i Kirgizistan under våren och sommaren, framför allt i de senaste oroligheterna i juni. Eftersom många döda inte blivit registrerade befaras dock den siffran vara betydligt mycket högre. Runt städerna Osj och Dzjalal-Abad i söder har de beväpnade ungdomsgängens vapen och anlagda bränder både krävt liv och tvingat så många som 100 000 människor på flykt. De flesta som flytt är etniska uzbeker, som utgör ungefär hälften av befolkningen i Kirgizistans södra delar. Den andra hälften är kirgizer. Kirgizistan har också ett strategiskt läge i Centralasien med gräns mot både Ryssland och Kina varför konflikten kan skapa instabilitet i hela regionen.

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta genom EU för att bidra till en stabilisering av situationen i Kirgizistan samt för att hjälpa flyktingarna?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:905 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 23 juni

Svar på fråga

2009/10:905 Situationen i Kirgizistan

Utrikesminister Carl Bildt

Ameer Sachet har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta genom EU för att bidra till en stabilisering av situationen i Kirgizistan samt för att hjälpa flyktingarna.

Utvecklingen i Kirgizistan är oroande. Vi saknar ännu detaljuppgifter om det mänskliga lidande som följt av den senaste våldsspiralen, men det rör sig om ett stort antal döda, skadade och flyktingar. Oavsett upprinnelsen till oroligheterna är våldets etniska dimension försvårande. Det i grunden multietniska Kirgizistan har åsamkats ett svårt sår – och det just när landet befinner sig i en känslig demokratisk transitionsprocess.

Sverige har i EU-sammanhang understrukit allvaret i situationen. Det återspeglas också i EU:s rådsslutsatser om Kirgizistan från den 14 juni.

EU och Sverige ger nu bistånd för att lindra den humanitära krisen, både i Kirgizistan och i Uzbekistan. Dessutom måste säkerhetsläget i södra Kirgizistan stabiliseras omgående och en normaliseringsprocess ta vid. Det kräver gemensamma insatser från världssamfundet.

Därför stöder Sverige det arbete som utförs av EU:s särskilde representant för Centralasien, Pierre Morel, för att i samråd med FN och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) säkerställa ett samlat internationellt svar på krisen i Kirgizistan. Sverige har föreslagit att snabbt förstärka den särskilde representantens resurser.

Samarbetet EU-FN-OSSE har utmynnat i en preliminär lista över prioriterade områden för stöd till Kirgizistan: allmän säkerhet, humanitärt bistånd och flyktingar, regional säkerhet, rehabilitering och försoning. I enlighet med detta diskuteras nu en stabiliserande OSSE-civilpolisinsats i södra Kirgizistan. Sverige står redo att stödja en sådan insats, också genom eget deltagande.

Samtidigt har Sverige gjort klart att det behövs en genomgång av vilka ytterligare medel EU besitter för att bidra till att dämpa spänningarna i Kirgizistan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.