Situationen i Kirgizistan

Skriftlig fråga 2009/10:905 av Sachet, Ameer (s)

Sachet, Ameer (s)

den 17 juni

Fråga

2009/10:905 Situationen i Kirgizistan

av Ameer Sachet (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Kirgizistan sågs under flera år efter sin självständighet 1991 som en av de forna Sovjetrepubliker som var på bäst väg mot demokrati. Presidenten Askar Akajev visade sig dock bygga upp en alltmer auktoritär och korrupt stat. 2005 blev han avsatt i den så kallade Tulpanrevolutionen. Efterträdaren Kurmanbek Bakijev fortsatte som sin företrädare och i slutet av april i år utbröt våldsamma protester. Säkerhetsstyrkor svarade med våld och efter dagar av protester och gatustrider i Bisjkek flydde Kurmanbek Bakijev till slut landet. Över 80 människor blev dödade i april, många av dem av säkerhetsstyrkorna.

Den provisoriska presidenten från den tidigare oppositionen, Roza Otunbajeva, har utlyst en folkomröstning om en ny författning den 27 juni. Den provisoriska regeringen har dock inte full kontroll över landet. Officiellt har runt 250 människor blivit dödade i Kirgizistan under våren och sommaren, framför allt i de senaste oroligheterna i juni. Eftersom många döda inte blivit registrerade befaras dock den siffran vara betydligt mycket högre. Runt städerna Osj och Dzjalal-Abad i söder har de beväpnade ungdomsgängens vapen och anlagda bränder både krävt liv och tvingat så många som 100 000 människor på flykt. De flesta som flytt är etniska uzbeker, som utgör ungefär hälften av befolkningen i Kirgizistans södra delar. Den andra hälften är kirgizer. Kirgizistan har också ett strategiskt läge i Centralasien med gräns mot både Ryssland och Kina varför konflikten kan skapa instabilitet i hela regionen.

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta genom EU för att bidra till en stabilisering av situationen i Kirgizistan samt för att hjälpa flyktingarna?

Frågan är besvarad

Händelser

statustext: Frågan är besvarad Inlämnad: 2010-06-17 Anmäld: 2010-06-17 Besvarad: 2010-06-23 Svar anmält: 2010-06-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga (Besvarad 2010-06-23)