Sidenvägen och EU

Skriftlig fråga 2019/20:290 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-29
Överlämnad
2019-10-30
Anmäld
2019-11-05
Svarsdatum
2019-11-06
Sista svarsdatum
2019-11-06
Besvarad
2019-11-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Kina stärker genom Belt and Road-initiativet (BRI) sitt globala inflytande. Genom investeringar på uppemot 600 miljarder amerikanska dollar i den så kallade nya sidenvägen blir landet världsledande i tillgång till infrastruktur. Men hur påverkas den liberala världsordningen och enskilda länders suveränitet av de kinesiska investeringarna?

Investeringar i vägar, järnvägar, hamnar och energi underlättar för Kina att handla med omvärlden, enligt Xi Jinping. Kinas ökade handel kan förvisso vara positiv för omvärlden. Men genom investeringarna skaffar sig Kina också en enorm politisk makt i andra länder. Flera experter menar att BRI långsiktigt handlar om att stärka det kinesiska kommunistpartiets makt globalt. Den kinesiska statens agerande tenderar att ta sin utgångspunkt i kommunistpartiets intressen.

En viktig fråga att förhålla sig till gäller de skuldfällor som kinesiska investeringar kan skapa runt om i världen liksom ett beroende av kinesiska pengar. Kinas agerande i Afrika skiljer sig också från hur traditionella långivare agerat.

Enligt Världsbanken har Kina investerat i följande länder som ett led i att bygga ut Sidenvägen: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Vitryssland, Tjeckien, Slovakien, Ukraina, Moldavien, Rumänien, Ungern, Slovenien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Bulgarien, Grekland, Turkiet, Ryssland, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Turkmenistan, Uzbekistan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Syrien, Libanon, Palestina, Israel, Jordanien, Irak, Saudiarabien, Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade Arabemiraten, Iran, Oman, Jemen, Djibouti, Egypten, Kenya, Tanzania, Afghanistan, Pakistan, Indien, Maldiverna, Sri Lanka, Nepal, Bhutan, Bangladesh, Myanmar, Laos, Thailand, Kambodja, Vietnam, Singapore, Brunei, Malaysia, Indonesien, Östtimor, Filippinerna, Hongkong, Taiwan och Mongoliet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vilka initiativ har ministern tagit i EU för att stå upp för den europeiska ordningen med demokrati och marknadsekonomi när Sidenvägen tas i bruk?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:290 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:290 av Margareta Cederfelt (M) Sidenvägen och EU

Margareta Cederfelt har frågat mig vilka initiativ jag har tagit i EU för att stå upp för den europeiska ordningen med demokrati och marknadsekonomi när Sidenvägen tas i bruk.

Det är viktigt att kinesiska investeringar sker öppet, ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart och enligt internationell rätt och internationella standarder. Som regeringen påtalar i skrivelsen (2019/20:18) Arbetet i frågor som rör Kina kan kinesiska investeringar i infrastruktur i andra länder bidra till förverkligandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. Samtidigt har ett antal projekt inom Kinas så kallade Belt and Road Initiative, BRI, uppmärksammats för att de har drivit mottagarländerna in i ohållbara skuldförhållanden. Projektet har också bidragit till klimatmässigt och socialt ohållbara investeringar, liksom politiska beroendeförhållanden.

I skrivelsen, som tar utgångspunkt i EU:s Kinastrategi från 2016, framhåller regeringen vidare att EU är en grundsten i regeringens kinapolitik. Strategin slår fast att EU ska verka både för de mänskliga rättigheterna och marknadsekonomiska regler gentemot Kina. I september 2018 lade Kommissionen och EU:s utrikestjänst fram en särskild strategi för att stärka kopplingen mellan EU och Asien; Connecting Europe and Asia – Building Blocks for an EU Strategy. Där framhålls att EU ska verka för att samarbete för en förstärkt sammankoppling ska ske i enlighet med internationellt vedertagna regler, där samarbete kan röra områden som luft- och sjöfart, energifrågor och digital sammankoppling. Dessa är områden som sammanfaller med Kinas internationella investeringar.

I rådsslutsatser i oktober samma år välkomnade EU:s ministerråd det gemensamma meddelandet, och slog fast vikten av mänskliga rättigheter och marknadsekonomiska regler i EU:s arbete. Regeringen kommer att verka för meddelandets genomslag i enlighet med ministerrådets slutsatser, också i förhållande till Kina.

Stockholm den 6 november 2019

Ann Linde

–

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.