Sexualbrott på festivaler
Skriftlig fråga 2017/18:1331 av Pål Jonson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-05-22
- Överlämnad
- 2018-05-22
- Anmäld
- 2018-05-23
- Svarsdatum
- 2018-05-30
- Sista svarsdatum
- 2018-05-30
- Besvarad
- 2018-05-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
De senaste somrarna har mediala rapporter om sexualbrott på festivaler gjort gällande att problemet är omfattande. Unga kvinnor har utsatts för övergrepp i stora folkmassor, inte sällan av män i grupp. Nu närmar vi oss återigen festivalsäsongen, och de tidigare somrarnas händelser får inte upprepas.
Att säkra människors trygghet, oavsett om de befinner sig på en festival eller är på väg hem från jobbet, är en grundläggande statlig uppgift. Regeringen har således ett ansvar för att de myndigheter som upprätthåller lag och ordning har adekvata resurser för att lösa sina uppgifter. Rättsstaten bör därför prioriteras om indikationer finns på att tryggheten inte kan garanteras.
Representanter för regeringen har även ett ansvar för att ta medborgarnas befogade oro på allvar. Att tidigare statsråd i regeringen har tonat ned problemen med sexualbrott på festivaler väcker således frågor om huruvida regeringen tar problemen på tillräckligt stort allvar. Att lättvindigt avfärda ett allvarligt samhällsproblem riskerar att underminera tilliten till regeringsmakten och får enskilda utsatta individer att känna sig hjälplösa.
Enligt Brå har kvinnors självrapporterade utsatthet för sexualbrott tredubblats sedan år 2012. Det är bevisligen en allvarlig utveckling som måste mötas med konkreta politiska åtgärder.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:
Vilka åtgärder har ministern vidtagit för att stävja problemen med sexualbrott på festivaler och i andra liknande sammanhang?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1331 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2018/
03004/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1331 av Pål Jonsson (M)
Sexualbrott på festivaler
Pål Jonsson har frågat mig vilka åtgärder som jag vidtagit för att stävja problemen med sexualbrott på festivaler och i andra liknande sammanhang.
Att någon utsätts för sexuella övergrepp och ofredanden är oacceptabelt. Självklart ska flickor och kvinnor ha samma möjligheter som pojkar och män att ta del av det offentliga rummet utan att känna sig otrygga eller utsättas för brott. Att den här typen av brottslighet har uppmärksammats i större utsträckning på senare tid ser jag som positivt. Det innebär att fler vågar anmäla. I takt med att anmälningsbenägenheten ökar minskar sannolikt mörkertalet vilket bland annat hjälper polisen i deras arbete.
Polismyndigheten tog under 2017 fram en lägesbild över sexuella ofredanden i samband med festivaler samt riktlinjer för hur detta bör hanteras. Utifrån detta driver Polismyndigheten numera samverkan mellan arrangörer och andra aktörer inför och vid större publika arrangemang. Polismyndigheten genomför bland annat förberedande möten inför stora arrangemang. Arbetet har också breddats till att omfatta även andra säkerhets- och ordningsfrågor som bättre kan hanteras gemensamt av flera aktörer.
Regeringen har i regleringsbreven för 2016, 2017 samt 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla myndighetens arbetsmetoder vid utredning av våldtäkt och andra sexualbrott. Detta har bland annat resulterat i en modernisering av metodstöden och riktlinjerna för utredning av denna typ av brott som införts i myndigheterna under första kvartalet 2018. I vårändringsbudgeten för 2018 avsatte regeringen dessutom 200 miljoner kronor till Polismyndigheten för att bland annat stärka kompetensen och utredningsförmågan avseende sexualbrott.
Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag uppskatta sexualbrottslighetens faktiska utveckling, och hur den självrapporterade utsattheten förhåller sig till de polisanmälda brotten och den faktiska brottsligheten. I uppdraget ingår också att utifrån data om upplevd utsatthet och anmälda brott analysera om ökningarna gäller särskilda typer av sexualbrott, tillvägagångssätt, situationer eller utsatta personer, och i den mån det är möjligt gruppen gärningspersoner. Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2019.
Den 19 april beslutade regeringen en ny kamerabevakningslag. Den nya lagen föreslås ersätta kameraövervakningslagen och träda i kraft den 1 augusti 2018. Den nya lagen innebär att det blir lättare för t.ex. Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser, inte bara platser som redan är brottsutsatta, utan även i brottsbekämpande och trygghetsskapande syfte. Till exempel bör tillstånd kunna ges till kamerabevakning för att motverka terrorangrepp, angrepp på polismän eller övergrepp. Detta inkluderar exempelvis sexuella ofredanden eller ofredanden, i samband med stora folksamlingar som konserter och festivaler. Vidare utökas polisens möjlighet att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd vid risk för allvarlig brottslighet.
Den nya sexualbrottslagstiftningen innebär att straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp utvidgas på det sättet att vissa gärningar som i dag bedöms som sexuellt ofredande kommer att omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp. Det kan handla om s.k. överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler, konserter och liknande arrangemang.
Såväl regeringen som myndigheter och arrangörer arbetar således aktivt med frågan och jag kommer att fortsätta att följa arbetet noga.
Stockholm den 30 maj 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.