Sellafield
Skriftlig fråga 2000/01:1025 av Ågren, Jan-Erik (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-04-06
- Besvarad
- 2001-04-12
- Anmäld
- 2001-04-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1025
av Jan-Erik Ågren (kd) till miljöminister Kjell Larsson om SellafieldMerparten av oss hör bara talas om kärnkraftverk när någonting gått på tok. Katastrofer såsom Tjernobyl 1986, Three Mile Island 1979 eller Windscale 1957 skrämmer oss ett tag. Samtidigt får vi aldrig höra talas om de tusentals andra incidenter som inträffat under de senaste femtio åren. Därför tror vi gärna att kärnkraft är relativt säkert. Men även utan katastrofer är kärnkraften redan farlig. Fler fall än normalt av leukemi och cancer bland människor som bor i närheten av kärnkraftverk pekar på detta. Katastrofen i Tjernobyl lärde oss att strålningen kan nå Sverige.
I nordvästra England ligger Storbritanniens mest kontroversiella industriella anläggning, Sellafield. Detta kärnkraftverk har drabbats av allvarligt läckage av radioaktiv strålning vid flera tillfällen. Enligt uppgift kommer Sellafield i framtiden att handha s.k. technetium, ett artificiellt producerat kemiskt ämne. Den mest stabila isotopen, technetium-98, har en halveringstid på 4,2 miljoner år, medan de andra trettio kända isotoperna är mycket mindre stabila. Förr var ämnet väldigt ovanligt och dyrt men kan i dag erhållas i större mängder genom kärnklyvning i reaktor.
Givet Sellafields tidigare säkerhetsproblem framstår dess framtidsplaner som synnerligen högaktuella för stater i Storbritanniens omgivning.
Eftersom vi hört att frågan kommer att behandlas av de nordiska ländernas miljöministrar, vill jag fråga miljöministern vad denne tänker göra för att markera det allvar med vilket vi ser på ovan nämnda planer.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1025 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:1025 om Sellafield
Miljöminister Kjell Larsson
Jan-Erik Ågren har frågat mig om vilka åtgärder jag är beredd att vidta vad gäller utsläpp av teknetium (Tc-99) från Sellafield.
Först och främst vill jag förtydliga problemen kring teknetium.
Teknetium är en klyvningsprodukt som bildas i kärnkraftsreaktorer. Vid upparbetning av använt kärnbränsle, så som sker i anläggningen i Sellafield, separeras uran och plutonium från klyvningsprodukterna som är starkt radioaktiva. Teknetium är alltså en oönskad biprodukt som vid upparbetning kan läcka ut till omgivningen, i detta fall havet.
Problemet med utsläpp av teknetium har varit känt sedan många år och har uppmärksammats med anledning av utsläppen från Sellafield. Problemet har tagits upp både i Nordiska ministerrådet och inom OSPAR-konventionen (Konventionen för skydd av den marina miljön i nordöstra Atlanten). Det är i dagsläget OSPAR som har de bästa redskapen i form av en gemensam strategi, ett arbetsprogram och ett bindande beslut för att kraftfullt kunna agera i frågan.
Vid OSPAR-mötet i Sintra 1998, kom miljöministrarna överens om att halterna av radioaktiva ämnen ska ha minskat till nära noll år 2020. Vid OSPAR:s kommissionsmöte i Köpenhamn förra året följdes denna överenskommelse upp dels genom antagandet av ett arbetsprogram, dels genom ett lagligt bindande beslut. Beslutet behandlar särskilt frågan om utsläpp av radioaktiva ämnen från anläggningar för upparbetning av använt kärnbränsle och behovet av att ersätta dessa anläggningar. Storbritannien och Frankrike har dock inte ännu ställt sig bakom detta beslut, vilket jag beklagar.
Som jag även nyligen redovisade i ett frågesvar här i kammaren har jag vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan om Sellafield med den brittiske miljöministern Michael Meacher och framfört att vi anser att de tillåtna utsläppsgränserna för teknetium-99 vid Sellafield måste sänkas betydligt. Detta har jag gjort såväl bilateralt som tillsammans med mina nordiska kolleger.
Jag kommer naturligtvis att fortsätta att på olika sätt söka påverka den brittiska regeringen både att minska utsläppen och att ställa sig bakom OSPAR-beslutet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.