Science centers

Skriftlig fråga 2017/18:658 av Ann-Britt Åsebol (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-01-24
Överlämnad
2018-01-25
Anmäld
2018-01-26
Svarsdatum
2018-01-31
Sista svarsdatum
2018-01-31
Besvarad
2018-01-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Dagens samhälle blir allt mer teknikberoende. Samtidigt står vi inför globala utmaningar där kunskap inom teknik och naturvetenskap kommer att vara avgörande framgångsfaktorer. Inom dessa yrkesgrupper finns tomma högskoleplatser, och förutsättningar för att bedriva modern teknikundervisning som fångar ungas intresse för dessa utbildningar lyser med sin frånvaro.

I dag finns det 19 science centers i Sverige som arbetar tillsammans med 250 kommuner. Ett science center arbetar med ortens och regionens skolor, företag, universitet, högskolor och organisationer. De tar årligen emot ca 2 miljoner besökare, varav ca 300 000 är elever som deltar i skolprogram. Samtidigt fortbildar de ca 30 000 lärare per år i teknik, naturvetenskap och matematik. Arbetet med insatser för skolan är etablerat och väl utvecklat. Science centers är ett komplement till skolan. De erbjuder lärare en miljö för kollegialt lärande och utformar kompetensutveckling utifrån sin inriktning och de pedagogiska resurser man har. Program utformas med stöd av de nationella kursplanerna. Science centers erbjuder en miljö som skolan saknar. De erbjuder också en attraktiv arbetsplats för både lärare/pedagoger och ingenjörer och fungerar som en mötesplats för skolan, akademin och näringslivet.

Finansieringsformen har stor betydelse för utvecklingen av science centers. Sedan 1997 har man fått statsbidrag, men det utgör bara en liten del av intäkterna som i dag kommer från stiftelser, kommunala bidrag, företag etcetera. Dessa kortsiktiga bidrag försvårar naturligtvis långsiktigheten och planeringen av verksamheten vid science centers.

Så många som 60 000 medarbetare kommer att behövas inom it-branschen de närmaste åren, vilket leder till att konkurrensen om arbetskraften är stor. I Sverige kommer det att saknas 50 000 ingenjörer 2030. Svenskt Näringsliv vittnar om att 48 procent av företagen som behöver rekrytera medarbetare har svårt att hitta folk, och 35 procent hittar inga alls. Konkurrensen om arbetskraften kommer med andra ord att öka och riskerar att utarma flera branscher då företagen tvingas slåss om ett fåtal medarbetare. Förlorarna å sin sida får antingen flytta sin verksamhet utomlands eller lägga ned.

Det behövs alltså science centers, och för att utveckla dessa behövs ett tydligare och utökat mandat för verksamheten samt att man säkerställer de ekonomiska resurserna. På detta sätt kan man utveckla och kvalitetssäkra verksamheten och ger därmed även hela landet likvärdiga förutsättningar. Detta skulle långsiktigt stärka Sveriges konkurrens- och innovationskraft och borga för att antalet naturvetare och tekniker ökar, vilket är av stor vikt med tanke på att det kommer att saknas ca 50 000 ingenjörer i Sverige 2030.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

På vilket sätt vill ministern satsa långsiktigt på science centers för att säkra Sveriges konkurrens- och innovationskraft samt borga för att antalet naturvetare och tekniker ökar?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:658 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)



U2018/00299/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:658 av Ann-Britt Åsebol (M)
Science centers

Ann-Britt Åsebol har frågat mig på vilket sätt jag vill satsa långsiktigt på science centers för att säkra Sveriges konkurrens- och innovationskraft samt borga för att antalet naturvetare och tekniker ökar.

För att möta det stora behovet av ingenjörer föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2018 en utbyggnad av ingenjörsutbildningar. Satsningen omfattar 20 miljoner kronor 2018 och beräknas öka till 160 miljoner kronor 2023, vilket motsvarar ca 1 600 utbildningsplatser. I fördelningen av utbildningsplatser har hänsyn tagits till bl.a. söktryck för att säkerställa att utbyggnaden sker med en hög kvalitet. Regeringen har även gett ett antal universitet och högskolor i uppdrag att planera för och bygga upp kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning. Uppdragen rör kompletterande utbildningar för bl.a. ingenjörer.

Science centers är viktiga aktörer för kompetensutveckling, nätverksbygge och som platser för barns och elevers utforskande av teknik och naturvetenskap. Därför bidrar staten med 25,5 miljoner kronor årligen till teknik- och naturvetenskapscentrum, s.k. Science centers, vilket innebär stabilitet och förutsägbarhet för verksamheter som söker dessa medel. Att stödja Science center är ett sätt att bl.a. stödja lärares undervisning och kompetensutveckling i dessa ämnen.

Stöd ges även till verksamheter med liknande syfte och innehåll som Science centers, såsom stödet till Natur och teknik för alla, numera NTA Skolutveckling, som 2017 hade 133 kommuner och 34 enskilda huvudmän som medlemmar i ett välutvecklat långsiktigt samarbete. Regeringen avsätter även medel till ämnesdidaktiska centrum, s.k. resurscentrum, inom naturvetenskap och teknik.

Regeringen är medveten om betydelsen av både generella och avancerade kunskaper inom it och digital teknik, varför regeringen tagit fram en digitaliseringsstrategi för skolväsendet och infört programmering som centralt innehåll i grundskolans läroplaner i matematik och teknik. I samband med detta görs insatser för att stödja lärares kompetensutveckling i digital kompetens och programmering bl.a. i samarbete med några av landets Science centers.

Därutöver ges möjligheten till ett fjärde tekniskt år på gymnasieskolan som innebär att elever som har gymnasieexamen från teknikprogrammet kan gå ett fjärde tekniskt år för att utbilda sig till gymnasieingenjör. I utbildningen ingår undervisning i skolan och arbetsplatsförlagt lärande vilket ger goda möjligheter till arbete. Dessutom pågår det s.k. Tekniksprånget som erbjuder unga som ännu inte fyllt 21 år och som gått naturvetenskapligt program eller teknikprogrammet på gymnasiet fyra månaders betald praktik som ingenjör. Praktikanterna får värdefull inblick i vad ingenjörsyrket kan betyda i praktiken. Hittills har över 3 000 unga runt om i landet genomfört praktiken.

Regeringen menar att dessa insatser säkrar att antalet naturvetare och tekniker ökar i Sverige.

Stockholm den 31 januari 2018

Gustav Fridolin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.