den 22 oktober
Svar på fråga
2008/09:95 Samma möjligheter för vågkraft som för
vindkraft
Näringsminister
Maud Olofsson
Lars
Tysklind har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vågkraften
ska få samma möjligheter att utvecklas som vindkraften, både för att ge
förnybar energi till låga kostnader och för att bidra till sysselsättning inom
verkstadsindustrin.
Först
av allt vill jag säga att jag fullt ut delar Lars Tysklinds uppfattning att
förnybar energi har en viktig roll för att möta den klimatutmaning som vi nu
står inför. Jag delar också den positiva synen på de förnybara energikällornas
möjligheter till att skapa nya arbetstillfällen. Vi ser redan i dag att detta
skett inom vindkraften och inom solcellsområdet.
Regeringens
kraftfulla satsningar på vindkraften sker mot bakgrund av att vindkraften är
ett förnybart energislag som har stor teknisk och ekonomisk potential att växa
i Sverige under de närmaste åren. Vi har goda vindresurser och vi behöver en
omfattande utbyggnad av vindkraften för att nå de mål som riksdagen ställt upp
inom ramen för elcertifikatsystemet. Detta system är dessutom teknikneutralt
vilket innebär att vindkraft och vågkraft är likställda tekniker såtillvida att
de erhåller lika stort stöd per producerad megawattimmar el.
Energimyndigheten har pekat ut ett antal områden som särskilt
lämpade för vindkraft, så kallade riksintresseområden. Utpekandet har skett med
stöd av 3 kap. 8 § miljöbalken. Eftersom bestämmelsen är tillämplig
på energiproduktion generellt kan den även tillämpas på områden för vågkraft.
Det är Energimyndighetens uppgift att bedöma om det är aktuellt att peka ut
områden av riksintresse för vågkraft.
Enligt miljöbalken krävs det tillstånd enligt 11 kap.
för att uppföra anläggningar i vatten. Både vindkraft till havs och vågkraft är
sådana vattenverksamheter som kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken.
Prövningen av vindkraft till havs och vågkraft sker alltså enligt samma
bestämmelser i miljöbalken.
Jag kan
konstatera att vågkraften är ett högt prioriterat område inom den
energiforskning som bedrivs. Sveriges första vågkraftverk sjösattes 2005.
Tekniken har visat sig fungera och ett bolag har bildats för kommersialisering
av tekniken. Energimyndigheten delfinansierar just nu två stora utvecklings-
och demonstrationsprojekt inom vågkraft. Den sammanlagda budgeten är ca 90
miljoner kronor varav det statliga stödet är 34 miljoner kronor.
I budgetpropositionen
för 2009 föreslår regeringen att anslaget för energiforskning ökas med 145
miljoner kronor för att underlätta demonstration och kommersialisering av ny
teknik för förnybar energi. Regeringen beräknar även 380 miljoner kronor för
2010 och 350 miljoner kronor för 2011 för denna satsning.
Regeringen
gör sammantaget en bred satsning på ny förnybar elproduktion. Stora resurser
satsas på utveckling och kommersialisering av förnybara energislag, där
vågkraften kan komma att bli en viktig energikälla.