Sametinget

Skriftlig fråga 1998/99:838 av Björklund, Ulf (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-08-09
Besvarad
1999-09-02
Anmäld
1999-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:838 av Ulf Björklund (kd) till jordbruksministern om Sametinget

den 9 augusti

 

Vi var många som gladdes när Sametinget inrättades. Äntligen skulle även samerna i Sverige få ett eget folkvalt organ. Den form för Sametinget som beslutades, både funktionen som statligt verk och folkvalt organ, var kanske inte den bästa. Den konstruktionen skapar uppenbarligen otydlighet och svårigheter i arbetet.

Sameminister Margareta Winberg uttryckte själv vid "seminariet om samiskt självbestämmande", i Arvidsjaur i månadsskiftet maj/juni i år, sin oro över det "bråk" mellan tingets olika parter som just nu är så tydligt.

Varken Sametingets ordförande eller styrelsens ordförande tycks ha förmågan att samla de olika partigrupperingarna till konstruktiva samtal, som kan ge den arbetsro som krävs. Vid Sametingets plenum i Åre den 15-19 juni var detta tydligare än någonsin. Det var inte möjligt att fatta beslut när det gäller bokslutet för år 1998. Inte heller var det möjligt att fatta beslut angående budget för år 1999, trots att det borde skett avsevärt tidigare.

Enligt sametingslagen utser regeringen ordförande i Sametinget medan Sametinget självt väljer styrelse. Stor oklarhet råder huruvida möjligheter till misstroendevotum är en åtgärd som tinget kan vidta. Att utlysa nyval till Sametinget är en annan åtgärd man tvistar om.

 

Vilka åtgärder avser sameministern vidta för att den rådande handlingsförlamningen inom Sametinget skall brytas?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:838 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:838 om Sametinget
    Jordbruksminister Margareta Winberg

den 2 september

 

Ulf Björklund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att den rådande handlingsförlamningen inom Sametinget skall brytas.

Sametinget är ett organ för självstyre som inrättades 1993. Enligt propositionen 1992/93:32 var syftet att förbättra de svenska samernas möjligheter att som en minoritet bland landets befolkning hålla sin kultur levande. Nyinrättade organ behöver tid på sig att utvecklas. På sikt hyser jag ingen misströstan när det gäller Sametinget.

Jag står i kontinuerlig kontakt med samtliga sametingspartier och följer utvecklingen noga. Eftersom Sametinget är ett organ för självstyre har jag inte för avsikt att styra det interna politiska arbetet. För närvarande pågår en översyn av både lag och förordning. Regeringen avser att, efter samråd med Sametinget, utarbeta nödvändiga förordningsändringar och förslag till lagändringar för att undanröja eventuella juridiska eller tekniska hinder för att demokratin skall utvecklas.

Sametinget befinner sig i dag i en expansiv fas där antalet anställda ökat betydligt sedan starten 1993. Tinget är inne i sin andra mandatperiod med nya samepolitiska partier och samepolitiker. Det föreligger därför ett särskilt behov av utbildning för både politiker och personal om myndighetsfrågor, mötesteknik och förvaltningslagstiftning. Jag avser därför att anslå extra medel för göra det möjligt att anordna en sådan utbildning under hösten för myndigheten och det folkvalda organet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.