samernas vinterbeten
Skriftlig fråga 2003/04:1148 av Hagberg, Liselott (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-05-03
- Anmäld
- 2004-05-03
- Besvarad
- 2004-05-11
- Svar anmält
- 2004-05-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 maj
Fråga 2003/04:1148
av Liselott Hagberg (fp) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om samernas vinterbetenSamerna i Härjedalen har sedan många år tillbaka bedrivit en kamp om rätten till vinterbeten för sina renar. Under en rad av år har markägare och samer tvistat i frågan. Torsdagen den 29 april meddelade Högsta domstolen att man inte kommer att ta upp fallet för prövning, vilket betyder att samerna förlorat kampen om rätten till vinterbeten för renarna. Nu står domen i nedre Norrlands hovrätt fast. Förutom att samerna måste bekosta rättegångskostnaderna har de inte längre rätt att låta renarna beta i skogslandet under vintern. Utan vinterbeten är rennäringen hotad.
Hur avser ministern att lösa problemet med samernas rätt till vinterbetesmarker?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1148 besvarad av
den 12 maj
Svar på frågorna 2003/04:1146 och 1148 om samernas vinterbeten
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Erling Wälivaara har frågat justitieministern om han ämnar vidta några åtgärder med anledning av den situation som uppstått för samebyarna i Härjedalen efter Högsta domstolens beslut att inte bevilja prövningstillstånd i ett mål om rätt till vinterbete för renar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Liselott Hagberg har frågat mig hur jag avser att lösa problemet med samernas rätt till vinterbetesmarker.
De närmare villkoren för hur renskötseln får bedrivas finns i rennäringslagen (1971:437). Enligt 3 § får renskötsel vintertid bedrivas där det av ålder bedrivs renskötsel vissa tider av året. Vinterbetesområdet är således inte geografiskt bestämt utan är beroende av var det föreligger urminnes hävd till renbete. Om det uppstår tvist om var rätt till vinterbete föreligger prövas frågan av allmän domstol. I det mål om rätt till vinterbete i Härjedalen som Erling Wälivaara och Liselott Hagberg åberopar har tingsrätt och hovrätt funnit att det på de aktuella fastigheterna inte finns någon av avtal oberoende rätt till renbete. Högsta domstolen har inte lämnat prövningstillstånd.
Omfattningen av vinterbetesmarkerna i Härjedalen är en tvistefråga av gammalt datum. Genom den aktuella domstolsprocessen är omfattningen åtminstone delvis klarlagd. Regeringen och Länsstyrelsen i Jämtlands län har emellertid under årens lopp vidtagit flera åtgärder för att frågan om vinterbetesmarkernas omfattning ska få en tillfredsställande lösning. Gränsdragningskommissionen arbetar bland annat med att utreda omfattningen av den mark där renskötselrätt föreligger. Kommissionens arbete förväntas vara slutförd under detta år. Förhoppningen är att resultatet av utredningen ska bli att antalet domstolsprocesser minskar och att även motsättningar mellan olika markanvändare ska minska. Regeringen har vidare förordnat Bo Dockered att granska och utreda förutsättningarna för att lösa samebyarnas i Härjedalen framtida behov av vinterbete genom fastighetsvisa nyttjanderättsavtal. Regeringen anvisade 3 miljoner kronor för parternas kostnader för förhandlingsarbetet. Bo Dockered föreslår i en rapport att markägarna och samebyarna fortsätter sitt arbete med att lösa samebyarnas framtida behov av vinterbete genom fastighetsvisa nyttjanderättsavtal samt att staten stöder och möjliggör detta arbete genom att svara för parternas förhandlingskostnader. Förhandlingsarbetet avser privata markägare. När det gäller skogsbolagens mark i Härjedalen finns ett förlikningsavtal mellan parterna som ger samebyarna rätt till vinterbete på den marken.
Enligt vad jag erfarit pågår visst förhandlingsarbete mellan markägare och samebyar. Ett osäkerhetsmoment har varit om Högsta domstolen skulle bevilja prövningstillstånd. När nu den saken är avgjord torde förhandlingsarbetet komma att bedrivas snabbare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.