Till innehåll på sidan

Samarbete med organisationer närstående Burmas regim

Skriftlig fråga 2010/11:605 av Thorell, Olle (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-06-21
Anmäld
2011-06-21
Besvarad
2011-06-29
Svar anmält
2011-06-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 juni

Fråga

2010/11:605 Samarbete med organisationer närstående Burmas regim

av Olle Thorell (S)

till statsrådet Gunilla Carlsson (M)

Nyligen uppmärksammades att Näringslivets Internationella Råd med stöd av Sida har inlett samarbete med den burmesiska juntan närstående Myanmar Egress och Myanmar Chamber of Commerce. Dessa kontakter har tidigare förnekats av Sida, i upprepade kontakter med journalister. Tidigare besöktes Sverige, med hjälp av Sidafinasiering, av Shalom, en organisation vars grundare, en pastor, nyligen under en predikan varnade unga från kontakter med oppositionen eftersom detta skulle strida mot Bibelns ord. Grundaren av Egress skriver tal åt den burmesiska presidenten och styrelsen består av affärsmän med dokumenterat nära band till juntans milis och till juntans parti, USDP. Egress närstående Myanmar Chamber of Commerce kontrollerar en gränspostering som enligt starka indicier är involverad i människohandel och har stora intressen i Burmas monopoliserade ekonomi. Egress har använts i misslyckade försöka att utmana och splittra Aung San Suu Kyis parti, NLD. Det är mycket oroande om svenskt demokratistöd går till att bygga upp organisationer som arbetar för att underminera oppositionen. Det är förkastligt om svenskt näringslivsstöd går till att stödja affärsmän som bygger sin verksamhet på sina nära relationer till regimen. Dessa händelser gör mig orolig för Sveriges Burmapolicy. Är de olycksfall i arbetet eller en medveten strategi? Så länge regeringens Burmastrategi är hemligstämplad är det omöjligt att ens diskutera vilken strategi som förs eller om den är lämplig gentemot Burma. Aung San Suu Kyi var väl medveten om de dubbla signaler som kommer från Sverige när jag och Urban Ahlin tidigare besökte henne i Rangoon. Hon fördömde i skarpa ordalag regeringens agerande i ett möte med svensk ambassadpersonal nyligen.

Jag undrar om utrikesministern vet vilken typ av organisationer som tar emot svenskt stöd, och om det är utrikesministerns avsikt att det är en del av en ny strategi gentemot Burma.

Svar på skriftlig fråga 2010/11:605 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson

den 29 juni

Svar på fråga

2010/11:605 Samarbete med organisationer närstående Burmas regim

Statsrådet Gunilla Carlsson

Olle Thorell har frågat mig om jag känner till vilka organisationer som tar emot svenskt stöd i Burma och om det föreligger en ny svensk strategi gentemot Burma. Vidare framkommer att Aung San Suu Kyi ska ha framfört kritik mot regeringens agerande i ett möte med svensk ambassadpersonal.

Inledningsvis vill jag säga att den svenska regeringen inte har något samarbete med den burmesiska regeringen. Det svenska stödet till den burmesiska befolkningen går via internationella organisationer och enskilda civila organisationer.

Svaret på den första frågan är ja, regeringen är informerad om vilka organisationer som stöds genom svenska biståndsfinansierade insatser i Burma. Som Olle Thorell själv framhåller i sin fråga är biståndsinsatserna i stor utsträckning sekretessbelagda. Regeringen bedömer att de svåra förhållanden som råder i Burma gör sekretessen nödvändig för att skydda våra samarbetspartner och för att inte äventyra pågående eller framtida biståndsinsatser, särskilt vad gäller stöd till demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter. Jag kan därför inte kommentera vilka enskilda organisationer som Sverige stöder i Burma.

Låt mig däremot klargöra, som svar på den andra frågan, att inriktningen för Sveriges biståndsinsatser mot Burma inte har förändrats. Ramarna för Sveriges politik gentemot Burma sätts av EU:s rådsbeslut om restriktiva åtgärder, som även omfattar formerna för biståndsinsatser i landet. Eftersom inga framsteg har gjorts i Burma när det gäller demokratisering eller respekt för mänskliga rättigheter förlängde EU de restriktiva åtgärderna i april 2011 med ytterligare tolv månader.

Utöver det omfattande humanitära stödet är det långsiktiga målet för de svenska biståndsinsatserna fortsatt att förbättra förutsättningarna för framväxten av ett demokratiskt Burma, i vilket de mänskliga rättigheterna respekteras. Svensk policy syftar inte minst till att stödja framväxten av ett livskraftigt civilsamhälle och i det sammanhanget är enskilda organisationer som inriktar sig på demokratisering och ökad pluralism utifrån ett rättighetsperspektiv prioriterade. Detta är en inriktning som regeringen har för avsikt att hålla fast vid.

Någon kritik mot regeringens agerande har inte framförts av Aung San Suu Kyi i möte med svensk ambassadpersonal.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.