Riskkapitalets planer för vårdsektorn
Skriftlig fråga 2011/12:710 av Persson, Peter (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-07-24
- Besvarad
- 2012-08-01
- Besvarad
- 2012-08-07
- Svar anmält
- 2012-08-16
- Anmäld
- 2012-08-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2011/12:710 Riskkapitalets planer för vårdsektorn
av Peter Persson (S)
till statsrådet Maria Larsson (KD)
Riskkapitalister behövs för att finansiera och bygga upp vård och omsorg inför kommande efterfrågeboom, anser Svenska Riskkapitalföreningen. Dess vd varnar för att nuvarande debatt om vinster inom välfärden riskerar att göra det mindre intressant för riskkapitalbolag att investera i välfärdssektorn.
Enligt beräkningarna från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer gapet mellan behov och offentliga resurser inom välfärden att bli stort utan skattehöjningar.
Riskkapitalföreningen ser framför sig en stor efterfrågeboom inom välfärden med en allt större andel äldre. Med andra ord en växande marknad och allt större skattefinansierade vinster. Det som redan i dag är en lönsam affär för bolag som för över vinster till anonyma holdingbolag på Guernsey, Jersey och i Luxemburg riskerar att bli ännu lönsammare. Överföringsströmmarna kan växa till floder.
Vilka strategiska åtgärder avser statsrådet att vidta för att de växande behoven inom omsorgen ska hanteras av samhället och inte av riskkapitalister?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:710 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
den 1 augusti
Svar på frågorna
2011/12:704 Riskkapital och omsorgen om funktionshindrade
2011/12:710 Riskkapitalets planer för vårdsektorn
Statsrådet Maria Larsson
Anders Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag vill vidta för att motverka riskkapitalägande och i stället främja småskaligt och differentierat ägande av landets fristående gruppbostäder. Peter Persson har frågat vilka strategiska åtgärder jag avser att vidta för att de växande behoven inom omsorgen ska hanteras av samhället och inte av riskkapitalister.
Tillsynen och öppna jämförelser visar att driftsformen marginellt påverkar kvaliteten i vård- och omsorgsinsatser. Regeringen gav också 2011 Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag att analysera om det finns kvalitetsskillnader mellan privatdriven och offentligt driven äldreomsorg. I sin redovisning (dnr 18732/2012) påvisar inte Socialstyrelsen några systematiska skillnader beroende på driftsform.
Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) antogs av riksdagen 2008. Till skillnad från exempelvis lagen (2007:1091) om offentlig upphandling baseras LOV enbart på konkurrens om kvalitet, det vill säga att ersättningsnivåerna är lika oavsett utförare och att brukarnas val styr vem som får flest kunder.
I regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att följa utvecklingen av LOV framgår av slutrapporten (dnr 18595/2012), som publicerades i februari 2012, att driftsformen inte tycks påverka kvaliteten för den enskilde. Tvärtom finns indikationer på att en mångfald av utförare kan förbättra kommunernas egenkontroll, både vad gäller kostnader och innehåll i den egna verksamheten.
I anslutning till LOV har regeringen försökt stimulera mångfald. Bland annat har Tillväxtverket fått i uppdrag att fördela medel genom så kallade utvecklingscheckar, som ska underlätta för fler små aktörer att starta och etablera företag inom vård och omsorg(2010/9050/FS delvis, 2011/5889/FST delvis).
Jag vill i likhet med Anders Karlsson se en utveckling mot en ökad mångfald bland utförare av vård och omsorg. Vid sidan om den offentligt drivna verksamheten ska det finnas plats för såväl små som stora aktörer. Jag skulle också vilja se en utveckling där den ideella sektorn kunde få en större roll. Det är viktigt att våra offentliga medel används på ett effektivt och etiskt sätt, oavsett vem som utför tjänsten.
Det viktigaste verktyget för att offentliga medel ska kunna användas på ett effektivt sätt är att noga och kontinuerligt följa upp kvalitet.
De insatser som utförs ska svara upp mot ställda krav i lag och, hos kommunerna, bygga på evidensbaserade metoder och på så sätt väl tillgodose den enskilde brukarens behov. Från regeringens sida har vi vidtagit en rad olika åtgärder. Bland annat har vi förstärkt kraven i tillståndsgivningen för LSS-verksamhet och vi arbetar kontinuerligt med att stärka och effektivisera den sociala tillsynen. Regeringen har också föreslagit att en ny renodlad tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst inrättas för att ytterligare stärka kvalitetskontrollen (dir. 2012:67). Den nya myndigheten – Inspektionen för vård och omsorg – som tar över Socialstyrelsens tillsyn inom dessa områden ska enligt förslaget inleda sin verksamhet den 1 juni 2013.
Genom sitt ansvar för bland annat egenkontroll har kommunerna i detta sammanhang också en central roll. Här uppfattar jag att det finns en hel del att utveckla runt om i landet. Att ställa rätt krav i upphandling och förfrågningsunderlag är en viktig fråga. Regeringen har gett Kammarkollegiet i uppdrag att utveckla bra stödverktyg för detta (S2007/11029/FS delvis). Under 2011 fick även Socialstyrelsen ett uppdrag att arbeta med vägledning kring förstärkt upphandlingskompetens (S2011/11073/FST delvis). Slutligen är statens och kommunernas ersättningssystem viktiga instrument. Inom ramen för assistansersättningen avser regeringen att inleda en översyn av det schabloniserade ersättningssystemet (lagrådsremissen Ökad säkerhet vid beslut om och utbetalning av assistansersättning).
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.