Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

risk för svält på Afrikas horn

Skriftlig fråga 2004/05:1028 av Özürküt, Sermin (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-02-21
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2005-02-25
Besvarad
2005-03-08
Svar anmält
2005-03-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 februari

Fråga 2004/05:1028

 av Sermin Özürküt (v) till statsrådet Carin Jämtin om risk för svält på Afrikas horn

Östra Afrika @ Etiopien, Eritrea, Somalia och Kenya @ är drabbat av en långvarig torka. I Eritrea är torkan inne på det fjärde året i rad.

Världen har reagerat och hjälpt området redan tidigare under den nuvarande torrperioden. EU har anslagit 12,8 miljoner euro till bland annat vattenförsörjning, näringstillskott och läkemedel. I Etiopien har man samtidigt som torkan pågått drabbats hårt av malaria.

Trots dessa stora insatser hotar en ny stor svältkatastrof. I Eritrea beräknar Röda Korset och FN:s livsmedelsprogram att 2,3 miljoner av landets befolkning kommer att påverkas av en ny svår torrperiod. EU:s bistånd beräknas dock endast räcka till att trygga vatten- och matförsörjning för 150 000 personer och en rekordstor donation av vete från USA räcker emellertid bara till 600 000 personer. Mer medel måste alltså till.

Min fråga till statsrådet är:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för humanitär hjälp till Afrikas horn med tanke på den oroväckande situationen när det gäller tillgången till livsmedel?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1028 besvarad av

den 8 mars

Svar på fråga 2004/05:1028 om risk för svält på Afrikas horn

Statsrådet Carin Jämtin

Sermin Özürküt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för humanitär hjälp till Afrikas horn med tanke på den oroväckande situationen när det gäller tillgången på livsmedel.

Jag delar Sermin Özürküts oro över situationen i de länder @ bland annat Etiopien, Eritrea, Somalia och Kenya @ som drabbats av långvarig torka och missväxt. Jag delar även uppfattningen att omvärlden måste avsätta ytterligare medel för att tillsammans med de utsatta ländernas regeringar trygga den drabbade befolkningens omedelbara livsmedelsbehov och ge tillgång till grundläggande hälsovård och rent vatten.

Det är också viktigt att uppmärksamma de strukturella och utvecklingsrelaterade faktorerna som tillsammans med torkan bidrar till att skapa förutsättningar för återkommande svältkatastrofer på Afrikas horn. Till dessa hör djup och utbredd fattigdom, makroekonomiska förhållanden och en mycket hårt belastad natur och miljö. Utöver de humanitära insatser som nu genomförs krävs alltså långsiktigt hållbar utveckling för att undvika framtida svältkatastrofer. Sverige stöder ett stort antal insatser på detta plan genom vårt utvecklingssamarbete med Kenya och Etiopien. Som exempel kan nämnas att Sverige tillsammans med övriga givarnationer och Etiopiens regering utarbetat former för ett långsiktigt stödprojekt som ska garantera ökad livsmedelstrygghet för över 5 miljoner kroniskt drabbade personer.

Vad gäller livsmedelsbistånd får länderna på Afrikas horn del av Sveriges årliga stöd till FN:s livsmedelsprogram, WFP. Under 2004 bidrog Sverige med över 290 miljoner kronor till dess globala verksamhet. WFP distribuerar sedan dessa resurser utefter bedömningar av behov i olika delar av världen. I år kommer Sverige att höja sitt bidrag till WFP till drygt 390 miljoner kronor.

Utöver de bidrag som kanaliseras via WFP, bidrar Sverige också med humanitärt stöd genom FN:s samlade appeller och till enskilda organisationer. Sammanlagt bidrog Sverige med ca 145 miljoner kronor till humanitära insatser i Etiopien, Eritrea och Somalia under 2004. Detta stöd kom befolkningen som drabbats av torka och den resulterande livsmedelskrisen till del. Under 2005 väntas Sveriges stöd för humanitära insatser i dessa länder förbli på samma höga nivå, med beredskap för en eventuell ökning av stödet efter en bedömning av behov under året.

Vidare bör tilläggas att Sverige engagerar sig aktivt för att uppmärksamma förbisedda och försummade humanitära kriser. Detta viktiga arbete som sker bilateralt och inom ramen för både FN och EU bidrar till att öka det internationella stödet för humanitära insatser, exempelvis i Afrikas horn.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.