Risk för "renovräkningar" i Stockholm
Skriftlig fråga 2018/19:676 av Anders Österberg (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-05-20
- Överlämnad
- 2019-05-21
- Anmäld
- 2019-05-27
- Svarsdatum
- 2019-05-29
- Sista svarsdatum
- 2019-05-29
- Besvarad
- 2019-05-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
I förra veckan kunde vi läsa i medierna att FN varnar Stockholm för konsekvenserna av att allmännyttiga fastigheter säljs ut till stora företag, så kallad beståndsförsäljning. Det var FN:s rapportör inom bostadsfrågor som menade att utvecklingen i Stockholmsområdet på bostadsmarknaden riskerar att leda till så kallad ”renovräkning”. Även svenska forskare har varnat för att renovräkning som fenomen ökar, det vill säga att privata aktörer köper bestånd, renoverar dessa bestånd och höjer hyrorna så kraftigt att människor inte kan bo kvar.
Styret i Stockholms stad medger att kritiken från FN är ”relevant” men att man ändå ska gå vidare med planerna på försäljning av delar av allmännyttans bestånd. Utöver att en kraftigt minskad allmännytta kommer att skapa enorma problem för vanliga människor på Stockholms bostadsmarknad finns det en annan aspekt. Det är möjligheten för Stockholm, och därmed till viss del Sverige, att nå FN:s globala mål inom ramen för Agenda 2030. Ett av målen (11.1) lyder: ”Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden.” Stockholms stad har sagt att de har höga ambitioner att klara Agenda 2030, vilket är bra. Samtidigt driver man igenom en politik där FN självt menar att utvecklingen i Stockholm – med planerad försäljning av allmännyttan – hotar förmågan att nå dessa mål. I sina varningar understryker FN att det finns en skyldighet att säkerställa bostäder till rimliga priser för alla. Självfallet påverkar utvecklingen i huvudstaden till betydande del möjligheten för riket i stort att nå FN:s globala mål, då många av Sveriges invånare bor i huvudstaden.
Min fråga till statsrådet Per Bolund är:
Delar statsrådet FN:s bedömning att avyttringen av allmännyttans bestånd riskerar att hota vår förmåga att nå målen inom ramen för Agenda 2030, och om så är fallet, avser statsrådet att vidta statliga åtgärder för att kompensera för denna utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:676 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Fi2019/02011/BB
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:676 av Anders Österberg (S)
Risk för ”renovräkningar” i Stockholm
Anders Österberg har frågat mig om jag delar FN:s bedömning att avyttringen av allmännyttans bestånd riskerar att hota vår förmåga att nå målen inom ramen för Agenda 2030, och om så är fallet, om jag avser att vidta statliga åtgärder för att kompensera för denna utveckling.
Det allmännyttiga beståndet förändras som ett resultat av ny- och ombyggnad, inköp, försäljning och rivning. De senaste åren har beståndet ökat med i snitt 2 000 bostäder per år. Kommuner som väljer att avyttra det allmännyttiga beståndet har olika motiv. Ofta handlar det om att frigöra ekonomiskt utrymme för nyproduktion av bostäder eller underhåll och upprustning av befintligt bestånd. Bedömningar av detta slag är i första hand en kommunal angelägenhet. Det är givetvis samtidigt viktigt att kommunerna, med grund i det kommunala bostadsförsörjningsansvaret, analyserar hur utvecklingen av bostadsbeståndet skapar förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder.
Regeringen har låtit utreda hur kommunerna arbetar med bostadsbehov bland hushåll med svag ställning på bostadsmarknaden. Regeringen har även låtit utreda frågan om hyresgästers inflytande över förbättrings- och ändringsarbete av bostadslägenheter. Parterna på hyresbostadsmarknaden har tagit ett lovvärt initiativ genom att arbeta fram ett samrådsavtal för förutsebarhet och trygghet i samband med ombyggnationer. I sammanhanget kan även nämnas att en särskild utredare har fått i uppdrag att bl.a. utreda hur den bostadspolitiska målsättningen med bostadsbidraget, att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder, kan upprätthållas.
Arbetet med Agenda 2030 är prioriterat och regeringen arbetar brett med frågan. Regeringen har exempelvis tidigare beslutat om uppdrag till Statistiska Centralbyrån, Rådet för främjande av kommunala analyser, Statskontoret och Ekonomistyrningsverket för att på olika sätt ta arbetet framåt. Därutöver sker ett omfattande arbete på myndighetsnivå för att nå målen.
Sammantaget finns goda förutsättningarna för ett fortsatt aktivt arbete med målen i Agenda 2030 och som bostadsminister följer jag givetvis utvecklingen på bostadsmarknaden noga.
Stockholm den 28 maj 2019
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.