renbetesskador på åkermark
Skriftlig fråga 1998/99:319 av Mikaelsson, Maggi (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-03
- Anmäld
- 1999-02-09
- Besvarad
- 1999-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 februari
Under senhöst och vinter 1998/1999 har återigen åkermark i Vindelns kommun, Västerbottens län, utsatts för skador på grund av att renar under längre perioder uppehållit sig på, grävt och betat på den odlade marken.
Problemet är inte nytt, det finns former för samråd, men hittills har frågan inte kunnat få en acceptabel lösning. Jordbruksverket har haft i uppdrag att utreda frågan, men har inte redovisat några slutsatser.
Det är svårt att bedöma omfattningen av de skador som uppstår eftersom även andra faktorer kan spela in, men det är inte rimligt att den enskilde jordbrukaren i det enskilda fallet skall tvingas till rättsliga processer för att hävda sin rätt till ersättning för den skada som uppstått. Även om de rättsprocesser som har förekommit i flertalet fall har utfallit till jordbrukarens fördel är de ingen långsiktig lösning på en situation som upplevs otillfredsställande både av jordbrukare och renskötande samer. Här drabbas två näringar - både jordbruket och renskötseln.
Jag vill därför fråga jordbruksministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för en långsiktig lösning på problemet med renbetesskador på åkermark.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:319 besvarad av
- Jordbruksminister Margareta Winberg
Maggi Mikaelsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för en långsiktig lösning på problemet med renbetesskador på åkermark.
I rennäringslagen (1971:437) regleras var renskötsel får bedrivas. I huvudsak gäller att renskötsel får bedrivas hela året ovanför odlingsgränsen, på renbetesfjällen och inom vissa andra gränsbestämda områden. Utanför dessa områden får renskötsel bedrivas under tiden den 1 oktober-30 april i de områden där renskötsel av ålder bedrivs vissa tider av året.
Rätten att bedriva renskötsel omfattar all mark inom de berörda områdena. Detta innebär att renbete får bedrivas både på statlig och privat mark liksom på åker och äng. Det finns emellertid även bestämmelser i rennäringslagen om skyldighet för sameby att betala skadestånd för skada som renarna orsakar. När det gäller renbete på åkermark vintertid föreligger ett strikt skadeståndsansvar för inträffad skada enbart på sådan mark där renskötsel inte alls får bedrivas. Om renbete får bedrivas på området vintertid gäller att samebyn är skyldig att betala skadestånd först om det visas att skadan uppkommit på grund av uppsåt eller vållande. Under tiden juni-augusti gäller strikt ansvar för skador som renarna åstadkommit på åker, äng eller trädgård oavsett var i landet skadorna inträffat.
Det finns således redan bestämmelser om var renbetning får ske och om skadeståndsskyldighet. Regeringen uppdrog emellertid i april 1997 till Statens jordbruksverk att tillsätta en arbetsgrupp för samråd om förutsättningarna för att vidta olika åtgärder i syfte att minska konflikterna mellan rennäringen och jordbruket när det gäller renbetning på åkermark. I gruppen ingår företrädare för Sametinget, berörda länsstyrelser samt jordbrukets och rennäringens organisationer. Åtgärder som kan komma i fråga är informationsinsatser, ändrad lagstiftning och rekommendationer om hänsynstagande och vägledning vid skadereglering m.m. för att minska konflikterna mellan rennäringen och jordbruket när det gäller renbetning på åkermark. Någon särskild tidsbegränsning för uppdraget eller krav på rapportering uppställdes inte i regeringsbeslutet. Tanken är i stället att Jordbruksverket skall lämna förslag till olika åtgärder efterhand som samrådet med parterna ger anledning till det.
Enligt vad jag erfarit har Jordbruksverket haft flera möten med de berörda parterna. Verket har för avsikt att under våren 1999 lämna en rapport med förslag till åtgärder. Regeringens ställningstagande till om, och i så fall vilka, åtgärder som behöver vidtas kan ske först när Jordbruksverkets rapport är klar.
den 8 februari
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.