Rekrytering av officerare

Skriftlig fråga 2018/19:57 av Beatrice Ask (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-01-28
Överlämnad
2019-01-29
Anmäld
2019-01-30
Svarsdatum
2019-02-06
Sista svarsdatum
2019-02-06
Besvarad
2019-02-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Försvarsmaktens personalförsörjning är helt central för det svenska försvaret. Om Sverige ska kunna ha en god försvarsförmåga som kan hävda vårt lands suveränitet i tider av kris och krig så måste Försvarsmakten kunna rekrytera och behålla kompetent personal.

Fler officerare behövs för att över huvud taget kunna utbilda tillräckliga volymer av nya soldater och sjömän. De senaste åren har vi sett stora avgångar som, tillsammans med ett lågt inflöde till officersutbildningen, gör att det finns stora utmaningar i officersförsörjningen. Försvarsmakten måste arbeta med att behålla nuvarande officerare längre och att locka nya officerare till myndigheten med bra förmånssystem. I närtid så är det mer centralt att kunna rekrytera och behålla officerare än att kunna anställa fler kontinuerligt tjänstgörande soldater. Reservofficerare kommer också att utgöra en viktig kategori för att kunna utöka krigsorganisationen.

Moderaterna har vid flera tillfällen pekat på att det behövs åtgärder för att förbättra situationen och säkerställa att Försvarsmakten kan attrahera rätt personer.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist följande:

 

Hur avser försvarsministern att verka för att skapa bättre förutsättningar för att rekrytera nya och behålla officerare?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:57 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)



2019-02-06

Fö2019/

00086/MFI

Försvarsdepartementet

Försvarsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:57 av Beatrice Ask (M) om rekrytering av officerare

Beatrice Ask har frågat mig hur jag avser att verka för att skapa bättre förutsättningar för att rekrytera och behålla officerare.

Försörjningen av officerare är avgörande för Försvarsmaktens framtida utveckling. Tillgången till utbildad och övad personal är en förutsättning för vår militära förmåga.

Försvarsmakten har ett pågående arbete med införande av flerbefälsystemet liksom att bredda rekryteringen till officersyrket.

Regeringen har genom beslutet den 2 mars 2017, om återaktiverad mönstring och grundutbildning med värnplikt, givit förutsättningar för en ökad rekryteringsbas till officersyrket. Med könsneutral värnplikt ges även förutsättningar för att antalet kvinnor inom officersyrket kan öka.

Arbetsgivarpolitiken i staten är delegerad till myndigheterna. Det är myndigheterna – i det här fallet Försvarsmakten – som anställer, lönesätter, utvecklar och avvecklar personalen inom ramen för gällande författningar och kollektivavtal, givna finansiella ramar och sitt arbetsgivaransvar. Det är alltså Försvarsmakten som definierar behovet av officerare och reservofficerare och utbildningen av dessa utifrån myndighetens kunskap om vilka förmågor och kompetenser som bäst behövs just nu och framöver för en ändamålsenlig kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningen i Försvarsmakten är central för att myndigheten ska kunna förverkliga regeringens politik och uppnå de mål som satts upp för verksamheten.

I detta ansvar har Försvarsmakten att vidta åtgärder för att säkerställa officersförsörjningen. Bland det arbete som redan gjorts kan nämnas den breddade möjligheten för bland annat akademiker att genomföra grundläggande officersutbildning samt återanställning av förtidsavgångna officerare. Under 2017 nåddes målnivån avseende rekryteringen till det treåriga officersprogrammet. Antalet utbildningsplatser har sedan dess ökat.

I maj 2019 kommer Försvarsberedningen att redovisa slutsatserna av sitt arbete. Jag ser fram emot att ta del av deras slutrapport även inom personalförsörjningsområdet.

Stockholm den 6 februari 2019

Peter Hultqvist

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.