Reglering av tortyr i svensk lagstiftning
Skriftlig fråga 2006/07:1493 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-07-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-08-15
- Svar anmält
- 2007-08-16
- Anmäld
- 2007-08-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:1493 Reglering av tortyr i svensk lagstiftning
av Carina Hägg (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Sverige måste fullt ut ta ansvar för kränkningar och leva upp till åtaganden enligt FN:s konvention mot tortyr, Europakonventionen och konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna. Att tortyr inte uttryckligen är ett brott i den svenska lagstiftningen, liksom avsaknaden av förbud mot att använda bevisning från tortyr och vaga krav på kompensation för tortyrkränkningar, visar på brister i både innehållet och rättstillämpningen. Det finns även förväntningar på att regeringen bör ta tydligt avstånd från användandet av – oftast till intet förpliktigande – diplomatiska försäkringar vid avvisningar. Konsekvenserna av ”kriget mot terrorism" behöver mötas med initiativ från justitieministern som förstärker skyddet mot kränkningar och tortyr.
Min fråga till justitieministern är:
Avser ministern att ta några initiativ för att förstärka och förbättra svensk lagstiftning genom att införa tortyr som straffrättslig grund liksom förbud mot att använda bevisning som framtagits via tortyr i svensk lagstiftning och rättstillämpning?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1493 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
den 15 augusti
Svar på fråga
2006/07:1493 Reglering av tortyr i svensk lagstiftning
Justitieminister Beatrice Ask
Carina Hägg har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att förstärka och förbättra svensk lagstiftning genom att införa tortyr som straffrättslig grund liksom förbud mot att använda bevisning som framtagits via tortyr i svensk lagstiftning och rättstillämpning.
Varje svensk medborgare och utlänning här i Sverige är enligt regeringsformen skyddad mot kroppsstraff och tortyr. Detta förbud är absolut och kan inte inskränkas genom lag. Det råder inte heller någon tvekan om att tortyr och andra former av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, såsom det beskrivs i FN:s tortyrkonvention, utgör brott enligt svensk lag. Svensk domstol har också en vid behörighet att döma över ett sådant brott även om det begåtts utomlands.
Det ligger i sakens natur att bevisning, i form av till exempel ett erkännande, som framtagits under tortyr saknar bevisvärde och därför inte skulle tillmätas någon betydelse inför en svensk domstol. Detta behöver inte bli föremål för lagstiftning.
Den svenska straffrättsliga regleringen på området är långtgående och ett särskilt tortyrbrott skulle fylla en mycket liten praktisk funktion. Internationella straffrättsutredningen, som övervägde frågan om ett särskilt tortyrbrott, konstaterade i betänkandet Internationella brott och svensk jurisdiktion (SOU 2002:98) att det inte var lämpligt att införa ett sådant brott av flera skäl. Utredningen ansåg det svårt att med bibehållande av kraven på tydlighet och förutsebarhet inordna ett särskilt tortyrbrott i den systematik som den svenska strafflagstiftningen bygger på. Det fanns enligt utredningen också en betydande risk för sakligt sett onödiga konkurrens- och gränsdragningsproblem. Till detta kommer att begreppet tortyr inte är ett enhetligt begrepp med en fixerad innebörd. I Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen används begreppet med delvis annan innebörd än enligt tortyrkonventionen.
Mot bakgrund av de regler som finns i Sverige ser jag för närvarande inget mervärde i att införa ett särskilt tortyrbrott.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.