Regeringens samordnare

Skriftlig fråga 2016/17:484 av Jesper Skalberg Karlsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-12-09
Överlämnad
2016-12-12
Anmäld
2016-12-13
Svarsdatum
2016-12-27
Sista svarsdatum
2016-12-27
Besvarad
2016-12-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

 

Den rödgröna regeringen har lagt stor vikt vid samordning av sina insatser. Detta gäller en rad politikområden och samhällsutmaningar, vilket lett till att samordnare sorterats under olika statsråd och departement. För regeringens räkning är det energi- och samordningsminister Ibrahim Baylan som har det övergripande samordningsansvaret.

Regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism är antagligen den samordnare som synts och hörts mest under det gångna året. Men regeringen har också mer tystlåtna samordnare – till exempel den nationella samordnaren för life science och den nationella samordnaren med uppgift att identifiera kommuner där det finns framtagna planer för en större mängd bostäder som av något skäl inte kan genomföras.

De nationella samordnarna har också utsetts för samhällsutmaningar av mer tillfällig karaktär. Ett exempel på detta är regeringens två samordnare av regeringens insatser med anledning av Ericssons sparpaket. Det senaste tillskottet av samordnare är dock inte tillsatt: Regeringen har som ambition att före årsskiftet utse en samordnare som ska samordna insatser mot kriminalitet, segregation och fattigdom.

Kort sagt finns det ganska många av regeringen utsedda samordnare. En fullödig lista är svår att hitta eftersom samordnarna inordnas under olika departement. Men samordningen av samordnare bör samordningsministern kunna redogöra för. Inte minst den totala kostnaden för regeringens samordnare, som inte går att utläsa ur budgetpropositionen som enskild post.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ibrahim Baylan:

 

Hur många nationella samordnare har regeringen utsett, hur många är verksamma i dagsläget och vad är den totala kostnaden för dessa 2016?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:484 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

– Fi2016/04552/SFÖ

Finansdepartementet

Civilministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:484 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Regeringens samordnare

Jesper Skalberg Karlsson har frågat statsrådet Baylan hur många nationella samordnare regeringen har utsett, hur många som är verksamma i dagsläget och vad den totala kostnaden för dessa är 2016. Frågan har överlämnats till mig.

Samordnare av olika slag har över tid benämnts olika, t.ex. förhandlare, förhandlingsperson, koordinator, nationell samordnare och samordnare. Samordnande uppdrag kan också vara beslutade och organiserade på olika sätt. Det finns inte någon enhetlig definition av begreppet nationell samordnare och inte heller någon samlad bild av förekomsten av dessa annat än i den mån de utgör sådana organ som redovisas i regeringens årliga redovisning för verksamheten i de kommittéer som har tillsatts genom regeringens beslut (kommittéberättelsen). Enligt Statskontorets rapport Nationella samordnare – Statlig styrning i otraditionella former? (2014) ökade användningen av nationella samordnare under föregående regering.

Med anledning av konstitutionsutskottets granskning av samordnare inom olika politikområden (bet. 2015/16:KU10) har ett arbete med att se över kriterierna för redovisningen i kommittéberättelsen påbörjats i Regeringskansliet.

En samordnares ofta flexibla mandat kan, rätt använt, utgöra ett användbart komplement till den kompetens som finns hos befintliga myndigheter. Utöver Statskontoret och konstitutionsutskottet har även Riksrevisionen granskat användningen av nationella samordnare (Nationella samordnare som statligt styrmedel [RiR 2016:5]). I enlighet med vad som anförts i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om nationella samordnare som statligt styrmedel (skr. 2016/17:23) utgör dessa granskningar ett värdefullt underlag vid framtida ställningstaganden till om samordnare bör tillsättas.

Stockholm den 22 december 2016

Ardalan Shekarabi

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.