Regeringens samarbete med Rättviseförmedlingen

Skriftlig fråga 2014/15:591 av Aron Modig (KD)

Aron Modig (KD)

till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

 

I vintras lanserade regeringen ett nytt samarbete med organisationen Rättviseförmedlingen med syftet att utveckla rekryteringen och få in den rätta kompetensen till styrande organ och myndigheter som huserar under Kulturdepartementet (Aftonbladet den 27 februari). Med denna rätta kompetens avsågs att vara av ett visst kön, ha en viss etnisk härkomst eller bekänna sig till en viss religion.

Rättviseförmedlingens uppdrag uppgavs bestå dels i att ta fram en lista med namn som kan bli aktuella att utses som ledamöter i styrelser och insynsråd, dels i att delta i vidareutbildningen av de tjänstepersoner på Kultur­departementet som rent praktiskt bereder arbetet med att föreslå namn.

Det problematiska med både regeringens syn på kompetens – där yttre attribut ska gå före förtjänst och skicklighet – och med att samarbetet med Rättviseförmedlingen innebär en återpolitisering av utnämningsmakten tog undertecknad upp i en interpellationsdebatt med kultur- och demokratiministern den 20 mars.

Allians­regeringen drev som bekant igenom en nyordning där kompetens vid utnämningar skulle gå före lång och trogen partipolitisk tjänst. Man gjorde ett stort jobb vad gäller just att avpolitisera utnämningspolitiken. Allting blev verkligen inte perfekt – men utvecklingen gick åt rätt håll. Det är beklagligt att regeringen nu vrider klockan tillbaka.

Sedan interpellationsdebatten den 20 mars har dock ytterligare frågetecken uppkommit kring Rättviseförmedlingens verksamhet och därmed även kring dess samarbete med regeringen.

Den 21 maj berättade SVT om verktyget Rättviseräknaren, som organisationen lanserar i höst. Denna räknare ska räkna antalet män och kvinnor, men också antalet utländska namn, som nämns i nyhetsartiklar. Rättviseförmedlingen avser med andra ord att dela in människor i grupper, exempelvis utifrån om de har ett nordiskklingande namn eller inte.

Som kristdemokrat tror jag inte på kollektivisering, utan jag ser det snarare som osmakligt att göra denna gruppering av människor utifrån yttre attribut. Men det visar också på en väldigt märklig och från ett mångfaldsperspektiv kontraproduktiv syn på representativitet. En ung kvinna född i Sverige, men med ett persiskt namn, ska alltså känna sig representerad av en, låt säga, äldre spansk man – bara för att de båda har namn som låter utländska.

Vilka värderingar olika människor har tas över huvud taget inte hänsyn till. Det hela ger minst sagt oaptitliga associationer.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:

 

Kommer ministern och regeringen med anledning av ovanstående att ompröva sitt samarbete med Rättviseförmedlingen?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2015-05-28 Överlämnad: 2015-05-29 Anmäld: 2015-06-02 Svarsdatum: 2015-06-10 Sista svarsdatum: 2015-06-10
Svar på skriftlig fråga