Regeringens samarbete med Rättviseförmedlingen

Skriftlig fråga 2014/15:591 av Aron Modig (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-05-28
Överlämnad
2015-05-29
Anmäld
2015-06-02
Svarsdatum
2015-06-10
Sista svarsdatum
2015-06-10
Besvarad
2015-06-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

 

I vintras lanserade regeringen ett nytt samarbete med organisationen Rättviseförmedlingen med syftet att ”utveckla” rekryteringen och få in ”den rätta kompetensen” till styrande organ och myndigheter som huserar under Kulturdepartementet (Aftonbladet den 27 februari). Med denna rätta kompetens avsågs att vara av ett visst kön, ha en viss etnisk härkomst eller bekänna sig till en viss religion.

Rättviseförmedlingens uppdrag uppgavs bestå dels i att ”ta fram en lista med namn som kan bli aktuella att utses som ledamöter i styrelser och insynsråd”, dels i att ”delta i vidareutbildningen av de tjänstepersoner på Kultur­departementet som rent praktiskt bereder arbetet med att föreslå namn”.

Det problematiska med både regeringens syn på kompetens – där yttre attribut ska gå före förtjänst och skicklighet – och med att samarbetet med Rättviseförmedlingen innebär en återpolitisering av utnämningsmakten tog undertecknad upp i en interpellationsdebatt med kultur- och demokratiministern den 20 mars.

Allians­regeringen drev som bekant igenom en nyordning där kompetens vid utnämningar skulle gå före lång och trogen partipolitisk tjänst. Man gjorde ett stort jobb vad gäller just att avpolitisera utnämningspolitiken. Allting blev verkligen inte perfekt – men utvecklingen gick åt rätt håll. Det är beklagligt att regeringen nu vrider klockan tillbaka.

Sedan interpellationsdebatten den 20 mars har dock ytterligare frågetecken uppkommit kring Rättviseförmedlingens verksamhet och därmed även kring dess samarbete med regeringen.

Den 21 maj berättade SVT om verktyget Rättviseräknaren, som organisationen lanserar i höst. Denna räknare ska räkna antalet män och kvinnor, men också antalet utländska namn, som nämns i nyhetsartiklar. Rättviseförmedlingen avser med andra ord att dela in människor i grupper, exempelvis utifrån om de har ett nordiskklingande namn eller inte.

Som kristdemokrat tror jag inte på kollektivisering, utan jag ser det snarare som osmakligt att göra denna gruppering av människor utifrån yttre attribut. Men det visar också på en väldigt märklig och från ett mångfaldsperspektiv kontraproduktiv syn på representativitet. En ung kvinna född i Sverige, men med ett persiskt namn, ska alltså känna sig representerad av en, låt säga, äldre spansk man – bara för att de båda har namn som låter utländska.

Vilka värderingar olika människor har tas över huvud taget inte hänsyn till. Det hela ger minst sagt oaptitliga associationer.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:

 

Kommer ministern och regeringen med anledning av ovanstående att ompröva sitt samarbete med Rättviseförmedlingen?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:591 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Dnr Ku2015/01680/LS

Kulturdepartementet

Kultur- och demokratiministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:591 av Aron Modig (KD) Regeringens samarbete med Rättviseförmedlingen

Aron Modig (KD) har frågat mig om regeringen kommer att ompröva sitt samarbete med Rättviseförmedlingen. Frågan ställs mot bakgrund av att Rättviseförmedlingen ska börja använda ett verktyg som kallas för Rättviseräknaren.

Mot bakgrund av att Aron Modig felaktigt beskriver min och regeringens syn på kompetens i denna skriftliga fråga vill jag börja med att förtydliga och återupprepa det jag svarade i den interpellationsdebatt vi hade den 20 mars om bland annat detta.

Inför varje utnämningsbeslut måste kompetensbehovet diskuteras och vad som är rätt kompetens varierar då naturligtvis från fall till fall. Vi har kulturpolitiska mål som förpliktigar och som ställer krav på hur vi styr våra kulturinstitutioner och myndigheter. För att inte gå miste om kompetenser och för att kulturpolitiken ska kunna bli relevant för fler måste vi noggrant tänka igenom vilka personer som vi utnämner i olika styrelser. För det krävs en bredd av kandidater och vi måste försöka hitta nya tillvägagångssätt när det gäller att söka kandidater med rätt kompetens. Ett sätt är att söka samarbete med Rättviseförmedlingen som har erfarenheter av sökprocesser.

Kulturdepartementets nuvarande samarbete med Rättviseförmedlingen handlar således om att utveckla rekryteringsprocessen och bredda urvalet av personer som kan bli aktuella att utses till styrelser, nämnder och insynsråd. Med en bredare rekryteringsbas har Kulturdepartementet möjlighet att ta tillvara kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. Vi får därmed tillgång till den allsidiga kompetens som behövs för våra verksamheter.

Jag ser ingen anledning för Kulturdepartementet att ompröva samarbetet med Rättviseförmedlingen när det gäller utvecklingen av våra rekryteringsprocesser.

Stockholm den 10 juni 2015

Alice Bah Kuhnke

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.