Regeringens förenklingsarbete enligt livsmedelsstrategin
Skriftlig fråga 2016/17:1457 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-05-18
- Överlämnad
- 2017-05-22
- Anmäld
- 2017-05-29
- Svarsdatum
- 2017-05-31
- Sista svarsdatum
- 2017-05-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Statsrådet Bucht och regeringen har lagt fram propositionen En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och tillväxt i hela landet (prop. 2016/17:104) för behandling av riksdagen före sommaren. Propositionen innehåller vad man kallar en strategi för en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja och ska enligt regeringen ses som en plattform utifrån vilken politiken ska utformas fram till 2030.
Det är välkommet att regeringen lägger fram en livsmedelsstrategi. Konkurrenskraften i de gröna näringarna och livsmedelskedjans robusthet behöver stärkas. Ökad import och export bidrar till sysselsättning och högre levnadsstandard både i Sverige och utomlands. Med en ökad produktion av livsmedel i Sverige – både konventionella och ekologiska – kan självförsörjningsgraden öka.
Regeringen har dock mycket att bevisa när det gäller att uppfylla de mål som man själv valt att lägga in i livsmedelsstrategin. Bland annat gäller det målet för det strategiska området Regler och villkor. På s. 22 i propositionen går det att utläsa:
”Målet för det strategiska området Regler och villkor ska vara att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten.”
Målet i sig är välformulerat och har en god intention. Men samtidigt som regeringen lägger fram livsmedelsstrategin på riksdagens bord lämnar man också ifrån sig propositionen Ändringar i fiskelagen (prop. 2016/17:183), där flera förslag går helt på tvärs med intentionerna i livsmedelsstrategin. Bland annat handlar det om att fiskare själva ska kunna tvingas väga om sin fångst, snarare än att fiskerikontrollen sköter förfarandet. Man vill också ge möjlighet till administrativa sanktionsavgifter som utdöms även vid godtyckliga bedömningar av fångst samt införa krav på fångstjournal.
Sammantaget verkar regeringen lägga flera förslag samtidigt som motsäger varandra. Målet som regeringen har är ändamålsenliga skatter och införandet av regelförenklingar – men förslagen verkar snarast leda till högre omkostnader och större administrativ börda.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Avser statsrådet och regeringen att pröva kommande propositioner mot regeringens egenhändigt uppsatta mål i livsmedelsstrategin?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1457 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Dnr N2017/ 03732/JM | ||
Näringsdepartementet |
Landsbygdsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1457 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Regeringens förenklingsarbete enligt livsmedelsstrategin
Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om jag och regeringen kommer att pröva kommande propositioner mot regeringens egenhändigt uppsatta mål i livsmedelsstrategin.
Regeringen har kommit överens med de borgerliga partierna och Vänsterpartiet om det övergripande målet och tre mål för strategiska områden inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin. Riksdagen kommer att ta ställning till målen som föreslås gälla fram till 2030. Partierna är överens om att sträva efter en ökad livsmedelsproduktion genom ökad lönsamhet och stärkt konkurrenskraft i hela livsmedelskedjan. Här utgör förenkling av regelverk en av flera viktiga delar.
Inför all regelgivning ska en konsekvensutredning genomföras som bland annat innebär att kostnaderna för företagen uppskattas och att olika alternativ till regelutformning undersöks. Regeringen har intensifierat arbetet med att höja konsekvensutredningarnas kvalitet genom ett utökat stöd och genom utbildning till regelgivarna. En väl utförd konsekvensutredning leder i förlängningen till mer ändamålsenliga regler och därigenom till ökad konkurrenskraft och tillväxt.
När det gäller propositionen Ändringar i fiskelagen (prop. 2016/17:183) så innehåller den dels förslag som är nödvändiga för att Sverige ska uppfylla krav som EU-rätten ställer på medlemsstaterna, dels förslag som krävs för att komma till rätta med tillämpningsproblem och oklarheter i det nationella regelverket. Propositionen innehåller varken något förslag om krav på fångstjournal eller att fiskare ska tvingas väga om sin fångst. Beträffande kontrollvägning av fångst finns det redan idag myndighetsföreskrifter enligt vilka en befälhavare som har valt att väga fångsten ombord kan åläggas att väga ett stickprov under närvaro av behörig kontrollant i samband med landning. Propositionens förslag om ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om sanktionsavgift för överträdelser av myndighetsföreskrifter om spårbarhet syftar till att möjliggöra att samtliga aktörer som gör sig skyldiga till sådana överträdelser ska kunna åläggas samma typ av sanktion oavsett om de omfattas av fiskelagen (1993:787) eller lag (1994:1709) om EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Förslagen i propositionen utgör inte någon regelskärpning i förhållande till EU-rätten utan utgör nödvändiga kompletteringar. Förslagen är mot den bakgrunden förenliga med de mål som har satts upp inom ramen för livsmedelsstrategin.
Stockholm den 31 maj 2017
Sven-Erik Bucht
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.