redovisningsregler för bostadsföretag

Skriftlig fråga 2000/01:940 av Lundberg, Inger (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-20
Anmäld
2001-03-27
Besvarad
2001-03-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 mars

Fråga 2000/01:940

av Inger Lundberg (s) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om redovisningsregler för bostadsföretag

Redovisningsrådet har i samråd med den statliga Bokföringsnämnden lagt fram förslag till nya riktlinjer för redovisning i aktiebolag. Reglerna, som är anpassade till internationella redovisningsregler för börsnoterade företag är svåra att fullt ut tillämpa i de allmännyttiga bostadsföretagen. Så föreslås att varje fastighet värderas för sig, vilket leder till att nybyggda fastigheter också på tillväxtorter måste skrivas ned och belasta respektive företags resultaträkning. Bostadsföretag som Örebrobostäder AB med ett betryggande eget kapital och utrymme för att skriva upp delar av fastighetsbeståndet ges därmed inte möjlighet att fördela kostnader mellan olika objekt i sitt årsresultat oavsett kostnaden kan hanteras i företagets balansräkning.

Företaget kunde nyligen konstatera att ett långsiktigt lönsamt bygge av studentbostäder, om de föreslagna reglerna hade måst tillämpas redan i år, skulle belastat företagets resultat med ett antal miljoner kronor. Om reglerna träder i kraft finns risk för att svenska fastighetsföretag avstår från nödvändig nyproduktion, som också långsiktigt är lönsam. Detta är allvarligt ur bostadspolitisk synpunkt och strider för allmännyttans del mot de ursprungliga tankarna om omfördelning mellan olika generationer bostäder.

Jag vill därför fråga statsrådet Lövdén hur regeringen avser att motverka att negativa effekter för bostadsförsörjningen uppstår genom nya redovisningsregler.

Svar på skriftlig fråga 2000/01:940 besvarad av

den 28 mars

Svar på fråga 2000/01:940 om redovisningsregler för bostadsföretag

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Inger Lundberg har frågat mig hur regeringen avser att motverka att negativa effekter för bostadsförsörjningen uppstår genom nya redovisningsregler. Bakgrunden är att Redovisningsrådet under 2000 publicerade en rekommendation avseende nedskrivningar som bygger på International Accounting Standards Committees (IASC) rekommendation. Rekommendationen, som rekommenderas gälla räkenskapsåret 2002, ger närmare vägledning om bl.a. nedskrivning av fastigheter.

Regeringen uppmärksammade frågan redan 1998 efter en skrivelse från Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) avseende de problem som uppstår för kommunala bostadsföretag till följd av förväntade redovisningsnormer avseende värdering av fastigheter. Många kommunala bostadsföretag kommer sannolikt att behöva skriva ned det bokförda värdet på sina fastighetsinnehav. Det sammantagna värdet av nedskrivningarna rör sig om stora belopp. Frågan har beretts inom Regeringskansliet och i samråd med några av de berörda organisationerna.

Regeringskansliet anordnade den 17 augusti 2000 ett remissmöte i syfte att utreda behovet och inriktningen av en eventuell lagändring. Till underlag för mötet fanns en av Justitiedepartementet utarbetad promemoria innehållande ett antal förslag på åtgärder. Efter remissmötet har förslagen beretts vidare vilket resulterat i promemorian Värdering av fastigheter som ägs av kommunala bostadsföretag (dnr Fi2000/228).

För att hantera den uppkomna situationen och beakta att de kommunala företagen inte får bedrivas i vinstsyfte föreslås i promemorian vissa förändringar i lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Aktieägartillskott eller annat tillskott som lämnats till kommunala bostadsföretag för att kompensera för nedskrivningar föreslås få redovisas som tillgång i kommunens balansräkning. I promemorian redovisas även andra alternativ som övervägs.

Promemorian har nyligen remissbehandlats och avsikten är att en proposition med förslag om lagändringar ska kunna presenteras i slutet av 2001.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.