redovisningen av studieskulder
Skriftlig fråga 1997/98:21 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-09-24
- Anmäld
- 1997-09-29
- Besvarad
- 1997-10-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Enligt internationellt vedertagna principer gäller att löneinkomst beskattas i den stat där arbetet utförs. Möjlighet saknas för närvarande att följa hur en alltmer internationell arbetsmarknad påverkar återbetalningen av studiemedel. Till den utomlands boende lämnas det eventuella kravet till ambassaden.
För studiemedel tagna efter 1989 gäller att 4 % av den deklarerade inkomsten i Sverige skall återbetalas. EU-anställda i Sverige, arbetstagare i Danmark bosatta i Sverige samt anställda vid utländska ambassader i Sverige deklarerar i allmänhet inte sin inkomst i Sverige. Grupperna är av en begränsad omfattning.
Hur stora studieskulderna sammantagna är för utomlands boende kan man inte få svar på med nuvarande redovisningssystem. Enligt Centrala studiestödsnämnden är den totala skulden i det gamla systemet 34 miljarder kronor (i snitt 51 400 kr per person) och i det nya studiemedelssystemet 59 miljarder kronor (i snitt 94 200 kr per person). Huvudregeln är att en tjugondel av beloppet återbetalas per år.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att anpassa redovisningen av studieskulder till aktuella förhållanden?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:21 besvarad av , ()
- Utbildningsminister Carl Tham
Carina Hägg har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att anpassa redovisningen av studieskulder för personer utan taxerad inkomst i Sverige till aktuella förhållanden.
Studiestödsfrågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Ett av de förslag som den parlamentariska Studiestödskommittén lämnade 1996 gäller återbetalningsreglerna. I dag är reglerna mycket generösa för individen som betalar högst 4 % av sin inkomst i återbetalning av lånet. Med dagens regler kommer många inte att kunna betala av sin skuld och får den därmed avskriven vid 65 års ålder. Detta medför stora kostnader för staten. Studiestödskommittén föreslår att lånedelen skall vara lägre och bidragsdelen högre. Lånet skulle följa annuitetsprincipen och därmed kunna återbetalas i större omfattning. I utredningen finns även förslag som avser de som är bosatta utomlands och andra som inte har taxerad inkomst i Sverige, t.ex. EU-anställda.
Regeringen avser att återkomma med ett förslag avseende ett nytt återbetalningssystem för studielånen kombinerat med en prövning av bidragsandelens storlek för genomförande år 2000.
CSN arbetar kontinuerligt med att utveckla metoderna för att få fram olika typer av information. För närvarande utvecklas tekniken snabbt och under 1999 räknar man med att få fram uppgifter i detalj om de som inte har taxerad inkomst i Sverige. Det är ett angeläget område som för dagen är något svårbelyst på grund av att den datainformation som är tillgänglig inte är heltäckande.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.