Rättsväsendets kunskaper om rasism
Skriftlig fråga 2018/19:499 av Christina Höj Larsen (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-04
- Överlämnad
- 2019-04-04
- Anmäld
- 2019-04-05
- Svarsdatum
- 2019-04-17
- Sista svarsdatum
- 2019-04-17
- Besvarad
- 2019-04-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Natten mellan den 8 och 9 mars 2014 uppstod bråk och våldsamheter i anslutning till demonstrationer i samband med firandet av Internationella kvinnodagen i Malmö. Flera personer skadades, och förundersökningar om olika våldsbrott inleddes. En känd högerextremist misstänktes tillsammans med flera andra personer för grova brott.
Mannen dömdes i juli 2016 av Malmö tingsrätt för grov misshandel till ett flerårigt fängelsestraff, men frikändes i oktober 2016 helt av Hovrätten över Skåne och Blekinge. I nära anslutning till att han frisläppts från häktet den 10 oktober 2016 sändes i en podcast en intervju med mannen. I intervjun sa mannen följande: ”När åklagaren fick tag i det, ja (skratt) en negeråklagare men det är en parentes, gick hon bärsärkagång och givetvis så var allting vårt fel".
Åklagarens chef polisanmälde mannen som åtalades för förtal. Tingsrätten friade mannen, två nämndemän var skiljaktiga. Hovrätten har nu fastställt tingsrättens dom. I domen står det följande: ”Ordet ’negeråklagare’ är, med de värderingar som gäller i dagens samhälle och som också får antas gälla i [åklagarens] omgivning, enligt tingsrättens uppfattning inte något som är ägnat att utsätta den som betecknas på detta sätt för andras missaktning eller minskar hennes anseende hos dem. Vid en samlad bedömning anser tingsrätten inte att den uppgift [mannen] lämnat i intervjun varit ägnad att utsätta [åklagaren] för andras missaktning. Åtalet och det enskilda anspråket ska därför ogillas.”
Att tingsrätten resonerar på detta sätt och att hovrätten fastställer domen visar på en förbluffande och allvarlig okunskap om rasism och användningen av rasistiska uttryck. I ljuset av tidigare avslöjanden om rasism inom exempelvis Polismyndigheten väcks frågan om hur väl rättsväsendet kan hantera uttryck för rasism.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Avser statsrådet att ta några initiativ för att höja kunskapen inom rättsväsendet om rasism och dess uttryck och konsekvenser?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:499 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/01374/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:499 av Christina Höj Larsen (V)
Rättsväsendets kunskaper om rasism
Christina Höj Larsen har frågat inrikesministern om han avser att ta några initiativ för att höja kunskapen inom rättsväsendet om rasism och dess uttryck och konsekvenser. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Frågan är ställd mot bakgrund av en dom som har uppmärksammats i media där en person som var åtalad för förtal av en åklagare blivit frikänd.
Som justitieminister kan jag inte kommentera enskilda fall. Jag vill dock framhålla att det är viktigt att det finns en god kunskap om rasism och dess uttryck och konsekvenser inom de myndigheter som ingår i rättsväsendet.
I regeringsförklaringen tydliggjordes att arbetet med genomförandet av den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott fortsätter och att främlingsfientliga hatbrott mot minoriteter motverkas med kraft. Planen beslutades 2016 och har haft fem strategiska områden som utgångspunkt, bl.a. ett mer aktivt rättsväsende. Som en del av detta har det genomförts ett antal kunskapshöjande insatser. Exempelvis genomför Forum för levande historia en utbildningsinsats om rasism i historien och i dag som bl.a. riktas till polisanställda.
Inom rättsväsendets myndigheter pågår ett aktivt arbete för att motverka rasism och hatbrott. Polismyndigheten har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott och vidtagit flera åtgärder för att anmälningsbenägenheten ska öka och för att förbättra kvaliteten i utredningsarbetet. Polismyndigheten genomför också interna utbildningsinsatser och samarbetar med Uppsala universitet för att ge polisanställda fördjupade kunskaper om hatbrott.
På varje åklagarkammare ska det finnas en eller flera utsedda åklagare med särskilt ansvar för att handlägga hatbrott. Åklagarmyndigheten har tagit fram rättspromemorior om hatbrott och hets mot folkgrupp på sociala medier samt en handbok om ärekränkningsbrott som ger åklagarna vägledning och stöd vid utredningar och lagföringar av sådan brottslighet.
Domstolsakademin, som ansvarar för kompetensutvecklingen för domare, tillhandahåller utbildning om hatbrott med bl.a. rasistiska motiv inom ramen för sina kurser i påföljdsbestämning. Inom Sveriges Domstolar bedrivs det även sedan flera år ett aktivt och strukturerat arbete med bemötandefrågor.
Regeringens arbete med att bekämpa rasism och hatbrott i alla dess former går oförtrutet vidare. Jag följer rättsväsendets arbete med dessa frågor och är beredd att vidta ytterligare åtgärder om så krävs.
Stockholm den 12 april 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.