Rätt till personlig assistans

Skriftlig fråga 2012/13:401 av Axelsson, Lennart (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-03-15
Anmäld
2013-03-19
Besvarad
2013-03-20
Svar anmält
2013-03-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 mars

Fråga

2012/13:401 Rätt till personlig assistans

av Lennart Axelsson (S)

till statsrådet Maria Larsson (KD)

LSS, lagen som ger människor med stora funktionsnedsättningar rätt till personlig assistans, har funnits sedan mitten av 1990-talet. Den har för många inneburit skillnaden mellan ett liv på institution och att faktiskt kunna delta i samhällsgemenskapen.

Efter allt striktare behovsbedömningar de senaste åren, med bland annat minuträknande för toalettbesök, har vi från socialutskottet samt enskilda ledamöter begärt att få regeringens och ansvarig ministers besked om de anser att det behövs ett förtydligande av lagen för att garantera att de som har behov av assistans får det enligt de intentioner som gällde när lagen instiftades.

Men något besked har aldrig getts. Vid ett besök av Maria Larssons statssekreterare i socialutskottet nyligen var beskedet vi fick att vi inte kommer att få något besked innan nästa val.

Min fråga till statsrådet är därför om hennes besked till socialutskottet, den samlade funktionshindersrörelsen och de assistansbehövande är detsamma som hennes statssekreterare gav, nämligen att inget besked om assistansen kommer att lämnas innan valet 2014.

Svar på skriftlig fråga 2012/13:401 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 20 mars

Svar på fråga

2012/13:401 Rätt till personlig assistans

Statsrådet Maria Larsson

Lennart Axelsson har frågat mig om mitt besked till socialutskottet, den samlade funktionshindersrörelsen och de assistansbehövande är detsamma som min statssekreterare gav i socialutskottet, nämligen att inget besked om assistansen kommer att lämnas före valet 2014.

Jag uppfattar frågan som att Lennart Axelsson vill ha mitt besked, angående om det behövs ett förtydligande av lagen för att garantera att de som har behov av assistans får det enligt de intentioner som gällde då lagen instiftades, är detsamma som min statssekreterare gett.

Först vill jag säga att LSS och assistansersättningen är betydelsefulla reformer som på ett avgörande sätt har förbättrat levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Reformerna har också drivits igenom av en borgerlig regering. Det är reformer som vi fortsatt måste värna och vårda. Det handlar om rättigheter och det är angeläget att hålla fast vid att hanteringen av lagarna ska vara rättssäker.

Det är lätt att vi fokuserar bara på assistansersättningen, som regleras i socialförsäkringsbalken, och bortser från alla de insatser som LSS rymmer. I lagen finns tio insatser som har stor betydelse för många personer med omfattande funktionsnedsättningar. Drygt 31 000 personer hade 2011 daglig verksamhet, nästan 24 000 bodde i en bostad med särskild service, till exempel i en gruppbostad, nästan 20 000 hade en kontaktperson etcetera. Det ges även personlig assistans från kommunerna enligt LSS. År 2011 gavs detta till 3 800 personer.

Det är lätt att vi tappar bort detta och att många människor, såväl vuxna som barn, får sina behov tillgodosedda med insatser enligt LSS, ibland i kombination med insatser från socialtjänstlagen. Många människor med funktionsnedsättningar får även behovet av stöd tillgodosett via insatser enligt socialtjänstlagen. Vi har i Sverige genom åren byggt upp trygga stödsystem med rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

År 2012 hade ca 15 900 personer rätt till assistansersättning. Det finns uppsatta kriterier i lagstiftning och förarbeten som anger när denna rätt träder in. Högsta förvaltningsdomstolen har också angett hur lagtext, förarbeten och intentioner ska tolkas när det gäller ”grundläggande behov”. Det går inte säga att vår högsta rättsvårdande instans inom detta område inte följer lagens intentioner när de skapar prejudikat. Det är en annan sak vilka konsekvenser denna tolkning får för enskilda personer och om den är acceptabel eller inte.

Vi vet genom det uppdrag, som regeringen gett Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), att det tog lång tid från det att domen kom till att den analyserades och tolkades i Försäkringskassans vägledning för assistansersättningen. Det skedde först i oktober 2011. I vilken omfattning domen har påverkat att personer mist sin assistansersättning under 2010 och 2011 är således okänt. Det är till exempel inte så stor skillnad mellan antalet personer som mist sin assistans 2010 jämfört med 2011. Det är även okänt hur domen påverkar 2012 och 2013. Det är dock klart att andelen som mist sin ersättning är låg i förhållande till alla som beviljas ersättning. Det är också klart att det vanligaste vid omprövningar ändå var att personer beviljades fler timmar än vid föregående beslut.

Om domen påverkar så kan det vara så att det för merparten endast innebär att det blir en omfördelning av tid mellan ”grundläggande behov” och ”andra personliga behov”. Den totala assistanstiden som beviljas påverkas då inte. Det kan också vara så att domen påverkar så att en del människor mister sin assistans. Men det vet vi inte i dag och vi vet inget om omfattningen.

Det är orsakerna som ISF nu arbetar med att ta reda på. Och det är ett tidskrävande arbete. Bland annat behöver akter granskas. Enligt riksdagens tillkännagivande och enligt regeringens uppdrag ska ISF slutredovisa arbetet senast i oktober 2014.

Det går inte att vidta åtgärder med anledning av en dom som vi inte vet effekterna av. Det är därför vi måste avvakta tills vi har mer kunskap. Däremot måste regeringen ta ansvar för effekter som vi har kunskap om och som hotar assistansersättningen. Regeringen har därför vidtagit och vidtar kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med dels brister i Försäkringskassans hantering av assistansersättning, dels fusk och överutnyttjande av assistansen. Det pågår både uppdrag och kartläggningar och fler är aviserade och på gång. Regeringen har också satt upp nya mål för assistansersättningen i Försäkringskassans regleringsbrev. Dessutom avser regeringen inom kort att tillsätta en utredning som ska se över ersättningen för personlig assistans, den så kallade timschablonen.

Alla de åtgärder regeringen nu vidtar är mycket angelägna. Det handlar om rättssäkerheten, om assistansersättningens legitimitet, och om att det måste bli rätt från början. Det gagnar alla, särskilt brukarna som då kan känna sig trygga och inte riskerar indragningar på grund av tidigare bristfälliga utredningar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.